Åldrandets gåta

Inget är säkert förutom att vi alla ska dö. Fast exakt när vi ska dö är inte så säkert. Det är dessutom något som vi kan påverka genom vår livsstil (och det är därför som det här inlägget illustreras med en bild på löpare). Våra gener är också med och bestämmer, i relativt stor utsträckning.

Men ser vi åldrande i ett längre perspektiv så är det slående att det inte är individen som har mest påverkan på hur länge vi lever, utan i stället är det samhället vi lever i som har störst effekt.  En stenåldersmänniskas medellivslängd var sannolikt strax över 20 år. I början av 1800-talet kunde en genomsnittlig svensk vid födseln förvänta sig att leva mindre än 40 år. I början av 1900-talet var det i stället drygt 55 år. År 2000 var det ca 80 år. Idag är det 82-83 år. Ökningen har alltså varit stor, jämn och långvarig.

Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) kommer medellivslängden öka med ca 6 år fram till 2050 och år 2060 kommer hälften av de som dör vara över 90 år. Detta är dock ganska konservativa beräkningar, med tanke på att medellivsåldern har ökat med 4-5 år bara under de senaste 20 åren. Det är inte så mycket som egentligen tyder på att den utvecklingen kommer stanna upp.

Så som medellivslängden förändras idag så kan vi förvänta oss en del dramatiska förändringar framöver. En av de mer uppenbara är att pensionsinbetalningarna inte kommer räcka. En annan är att det är möjligt att det idag redan finns någon som är född som kommer leva till 150.

Åldrandet är en komplicerad process vars orsaker och effekter är tydliga men ändå undflyende. Trots att vi alla vet hur man ser ut när man åldrats så finns det få om ens några biologiska markörer som visar hur gammal en människa är. Det går alltså att bestämma hur många år någon levt, men inte hur åldrad samma person är. Detta trots att det till synes är uppenbart att det finns individuella variationer.

Hjärt- och kärlsjukdomarna har halverats på 30 år. I dagarna rullar nya generationer av cancermediciner ut på marknaden. Sannolikt ser vi snart en utveckling där det inte längre är sjukdomar som dödar oss. I stället är det åldrandet i sig. 

Åldrandet leder till ett sämre immunförsvar, kraftigt försvagad muskulatur med mera, med mera. Förutom en sämre livskvalitet är följden att den åldrande människan blir allt sämre på att hantera motgångar som en ung människa med lätthet klarar av. Redan idag dör många av infektioner som egentligen borde vara lindriga. I framtiden kommer åldrandet i sig bli ett allt tydligare fokus för medicinsk vetenskap.

Det kan vara värt att observera att det jag skriver här inte är okontroversiellt eller oproblematiskt. Det finns många men och kanske, som är fullt rimliga. Men jag kan åtminstone lova en sak: Själva problematiken kring åldrandet kommer bli allt mer aktuell framöver.