FORSKNING OM ÅLDRANDET
Det biologiska åldrandet är en process som påverkar alla människor. Här presenteras nyheter om forskning som syftar till att göra livet mer hälsosamt - och längre.
Idag har vi inte förmågan att påverka det biologiska åldrandet i någon större utsträckning. Men det finns mycket spännande forskning om åldrandets biologi, och det är det som är ämnet för Unggammal.
Senaste inlägg
- Bota åldersrelaterade hörselproblem
- Amyloider i hjärtat kan orsaka hjärtproblem
- mTORC1-inhibering ger inga resultat hos människor
- Är det möjligt att bota hjärt- och kärlsjukdomar?
- Stöd forskning om åldrandet
- Ökad mängd stamceller för bättre immunförsvar
- 7-ketocholesterol - lika dåligt som det låter
- Är fisetin en bra senolytisk behandling?
- Senolytisk behandling fungerar på människor
- Senolytisk behandling ger levern tillbaka sin förmåga att läka sig själv
Arkiv
Länkar
Etiketter
blodtransfusioner parkinsons sjukdom styrka membran övervikt transplantationer programmerad celldöd google statistik maximal livslängd hjärt- och kärlsjukdomar stamceller health span död ålderstecken motion medellivslängd livslängd åldrande forskning mitokondrier sjukdomar fria radikaler cellreparation kost immunförsvaret djur kalorireduktion ros cytomegalovirus hjärtrytm stress calico demografi regeneretiv medicin minne telomerer
Senaste kommentarer
2013 > 09
0 kommentarer 
Nyligen kom ett intressant forskningsresultat, baserat på möss. Genom att ge blodtransfusioner med blod från unga möss till äldre möss så lyckades man göra de äldre mössen friskare, och på många sätt - yngre. De yngres blodplasma förändrade de äldres celler. Hur exakt detta kan fungera är okänt. Sannolikt har det att göra med signalproteiner.
Frågan är om någon vågar genomföra en studie om detta på människor. Något som talar emot detta är att mekanismen är okänd.
Ja, det verkar så. 2010 presenterade American Cancer Society en studie som omfattade 123 000 medelålders människor som följts under 14 år. Det visade sig att de kvinnor som var fysiskt inaktiva hade en 37 procent ökad mortalitet, medan siffran för män var lägre men fortfarande stor, 17 procent. Dessutom visar det sig att även de som tränar intensivt i 45-60 minuter per dag har en ökad mortalitet om de sitter ner under resten av dagen.
Det som man framför allt ska ta med sig från undersökningarna är att alla former av rörelse är bättre än inaktivitet. Att stå upp framför datorn är bättre än att sitta ner. Att ta korta pauser från skrivbordsarbetet för att röra på sig är bra. Och så vidare.
Studien behandlar en grupp män med icke-agressiv prostatcancer som i fem år fick äta en bra kost (lite fett, mycket frukt och grönt, fullkorn), samtidigt som de motionerade, deltog i stödgrupper och lärde sig metoder för att inte stressa, som t.ex. yoga. Detta ledde till att deras telomerer ökade i längd, i jämförelse med en kontrollgrupp. Det ska dock sägas att studien har ifrågasatts, bland annat för att den omfattar mycket få personer.
Vad betyder detta? Framför allt är det ytterligare ett steg på vägen mot att forskning som handlar om åldrandet i sig själv blir allmänt accepterat, till och med vanligt. För bara något decennium sedan ansågs det högst suspekt att forska om åldrandet, och kunde längre tillbaka till och med vara ett sätt att förstöra en forskarkarriär. Googles rykte om att vara i framkant, samtidigt som de uppenbarligen lyckats med en mängd häftiga saker, är ett tydligt tecken på att denna tid definitivt är förbi.
Bengt » Olika strategier för att rädda stamcellerna: ”Bra att det jobbas med detta. ”
Timmy » Intervju med en åldrandeentreprenör : ”Perfekt, har letat efter den intervjun men inte hittat den.”
Timmy » Lungor från grisar: ”Vad härligt att höra framsteg på den här fronten! ”
Timmy » Framtiden för behandling av celler i senescence: ”Intervjun är definitivt läsvärd! ”
Jan Björk » Ett steg närmare ett vaccin mot arteroskleros: ”Något som är väldigt intressant när det gäller just s.k tysta inflammationer är ..”