NY FORSKNING OM ÅLDRANDE

Det biologiska åldrandet är en process som påverkar alla människor. Här presenteras nyheter om forskning som syftar till att göra livet mer hälsosamt - och längre. 

Idag har vi inte förmågan att påverka det biologiska åldrandet i någon större utsträckning. Men det finns mycket spännande forskning om åldrandets biologi, och det är det som är ämnet för Unggammal.

Senaste inlägg

Arkiv

Länkar

Etiketter

Senaste kommentarer

2013 > 10

Ett stort antal studier har visat att det går att manipulera med möss metabolism, och därigenom få dem att leva längre. Problemet är att det är svårt att översätta resultaten till människor.

Karolinska Institutet berättar idag att de leder en ny studie där man ska "förmänskliga" möss, genom att bland annat ge dem gener från människor som levt åtminstone 105 år, och alltså bör ha en medfödd förmåga att leva längre.
Läs hela inlägget »
Cytomegaloviruset är ett virus som finns hos 40 procent av alla människor, och som vi aldrig fullt ut blir av med. Detta gör att immunförsvaret fortsätter att arbeta för att hålla det i schack, livet ut. Dessutom smittas allt fler och vid 80 år så är det (åtminstone i USA) mer än 90 procent som är smittade.

Problemet är att det är en av de främsta orsakerna till att immunförsvaret försvagas kraftigt hos äldre. Möjligen beror det på att allt fler immunceller blir specialiserade på att angripa just cytomegaloviruset, och därför är upptagna och inte kan användas mot andra infektioner.

Just nu pågår forskning om att framställa ett vaccin, men detta hjälper ju bara de som inte fått viruset ännu.
 
Läs hela inlägget »
Det finns många saker som ändras under åldrandet, och en av dem är att den maximala hjärtrytmen sjunker. Detta är en orsakerna till att människor tappar orken lätt när de är gamla, vilket kan vara väldigt handikappande.

Men även i fråga om detta så finns det nu en del spännande forskning. Inte minst kom en ny studie här om dagen som är mycket intressant. Det visar sig att det i möss är de så kallade pacemaker-cellerna i hjärtat förändras med åldern.
Läs hela inlägget »
Det finns en rad sätt att mäta åldrandet:
- Maximal livslängd
- Medellivslängd
- Health span

Den maximala livslängden är rekorden, alltså t.ex. de 122 år som Jeanne Calment levde. För tillfället finns det förresten färre än tio personer i livet som är födda på 1800-talet!

Medellivslängden är däremot den förväntade livslängden vid födseln. I Sverige är den t.ex. 81,18 år (2012). Medellivslängden skiljer sig på det sättet att den baserar sig på snittet inom en grupp människor, t.ex. kvinnor som bor i Sverige.

Det är dock värt att notera att snittet påverkas mycket av eventuell dödlighet vid födseln och i unga år. I de länder där sjukvården inte klarar av att hantera infektioner och är dåliga på att behandla mödrar och barn vid födslar så dras genomsnittet ner rätt mycket. När då Tchad har en medellivslängd på 49,07 år så misstänker jag att det handlar om det senare, medan Sydafrikas medelivslängd på 49,48 sannolikt har lika mycket att göra med en undermålig vård av aidssjuka. Den enorma ökning av medellivslängden vi sett i den rika delen av världen och i Sverige har ungefär de samma orsaker.

Ett alternativt sätt att mäta medellivslängden är därför att utgå från förväntad livslängd vid en viss ålder, t.ex. vid 40 år eller vid 65 år. Till exempel har forskare mätt medellivslängden för nutida jägar-samlar-samhällen, och har då beräknat den till 33 år. Men när man utgår från förväntad livslängd vid 15 år så blir den i stället 39, alltså högre, och sammanlagt 15+39=54 år.

Det samma gäller i den rika världen. Här är en intressant tabell som rör USA. Om vi som exempel tar vita män så ser vi att den som föddes 1850 hade en förväntad medellivslängd på 38,3 år, vilket kan jämföras med 2004 då siffran var 75,7. Nästan exakt dubbelt, alltså! Samtidigt så hade den som var 30 år 1850 en förväntad medellivslängd på 34,0 år, och kunde alltså förvänta sig att bli 64 år. År 2004 hade detta bara ändrats till 47,3, och kunde förvänta sig att bli 77, 3 år. Bara 1/5 längre liv, ca 20 procent, alltså. Skillnaden blir bara ännu större med åldern och i 80-årsåldern så är skillnaden mellan förväntad livslängd 1850 och 2004 inte särskilt stor.

Sedan har vi dessutom ytterligare ett mått, "health span", som jag inte tror det finns något svenskt ord för. Det handlar helt enkelt om den period av våra liv som vi har en rimligt god hälsa. Detta är ett relevant mått eftersom det ibland diskuteras om huruvida en ökad medellivslängd också innebär en ökad "health span", eller om det i stället innebär fler sjuka år.

Intressant är också att orsakerna till variationer mellan populationer i t.ex. maximal medellivslängd är mycket annorlunda från variationer i medellivslängd. Den förra har sannolikt mest med gener att göra, medan den förra har betydligt mer med hälso- och sjukvård samt livsstil att göra.
 
Läs hela inlägget »
En ny studie visade att möss som tränade inte vare sig nådde en ökad maximal livslängd eller en ökad medellivslängd. Däremot var de friska längre, i medel. Det som kallas "health span" förlängdes alltså.

Det ska också sägas att mössen som var aktiva fick göra så kallad spontan aktivitet, vilket innebar att de fick ett hjul att springa i när de själva så önskade. Så det rörde sig knappast om någon radikal skillnad i förutsättningar. Ändå syntes tydliga resultat.
 
Läs hela inlägget »
Mitokondrier fungerar allt sämre med åldern. Nyligen har ett forskarteam på Gencia Corporation i möss kunnat öka aktiviteten hos gener i mitokondrier som kodar för proteiner som är viktiga för energiproduktionen. Detta gjorde genom en transkriptionsfaktor som heter TFAM. De gjorde dessutom om den så att den kunde komma över från blodomloppet till enstaka celler och mitokondrier. Vilket är en förutsättning för att skapa ett läkemedel.

Resultatet blev möss som inte bara var mycket starkare än vad som är normalt för sin ålder, utan även fick förbättrat minne.
Läs hela inlägget »