FORSKNING OM ÅLDRANDET

Det biologiska åldrandet är en process som påverkar alla människor. Här presenteras nyheter om forskning som syftar till att göra livet mer hälsosamt - och längre. 

Idag har vi inte förmågan att påverka det biologiska åldrandet i någon större utsträckning. Men det finns mycket spännande forskning om åldrandets biologi, och det är det som är ämnet för Unggammal.

Senaste inlägg

Arkiv

Länkar

Etiketter

Senaste kommentarer

2014

I åldrandet ingår det att allt fler av kroppens celler dör. De allra flesta sådana celler rensas bort, men när vi blir äldre blir kroppen sämre på att göra detta och cellerna blir då kvar. En del menar att det har att göra med cancer, medan de som tror på programmerat åldrande snarare ser det som en del av programmet.

Hur som helst så skulle vi må bättre om fler celler kunde rensas bort. Inte minst eftersom dessa celler utsöndrar ämnen som skapar inflammation.

Cancerforskare har på senare år arbetat mycket med att utveckla metoder för att kunna nå celler av en viss typ - i deras fall cancerceller. De har också nått viss framgång. Dessa metoder kunde även användas för att rensa bort döda celler, t.ex. genom att binda till något som kallas p16. En bra genomgång av detta finns här.

Ett nytt forskningsresultat har hittat en bra markör för döda celler i form av en kombination av proteiner. Detta kan vara en väg framåt för att hitta ett ämne som kan rensa ut de överblivna cellerna så att de slutar att göra skada i kroppen.
Läs hela inlägget »

En av de mest lovande ämnena i fråga om att hejda åldrandet är rapamycin. Som det ser ut nu har det en relativt god effekt för att bromsa åtminstone delar av det vi kallar åldrandet, men är samtidigt inget undermedel.

I en lång rad musstudier har mössen visat sig leva i storleksordningen 10% till 50% längre, och såväl medellivslängd som maximal livslängd har påverkats. Mycket av effekten verkar bero på att rapamycin minskar risken att utveckla cancer. En fördel med rapamycin är också att det är ett redan sedan tidigare godkänt läkemedel, och därmed skulle det vara möjligt att använda det redan idag. 

En artikel i Science går nu igenom effekterna av rapamycin på ett väldigt pedagogiskt sätt. Utgångspunkten för artikeln är att rapamycin kan användas mot Alzheimers, eftersom detta är en sjukdom där åldrandet är den största riskfaktorn. 

Läs hela inlägget »

Nyligen presenterade OECD sin Health at a glance 2014, en rapport om hälsan i medlemsländerna. Sverige är en av de bästa i klassen, och rapporter i till exempel Svenska Dagbladet lyfte fram att svenska pensionärer blivit friskare - och till och med är friskast i hela Europa. Vi har bland annat en relativt sett liten mängd år mot slutet av livet med dålig livskvalitet. Den dåliga, sista delen av livet har minskat med åtta år från de som föddes 2004 till de som föddes 2012!

Samtidigt är inte allt förträffligt i Sverige. Förväntad medellivslängd vid födseln (2012 81,8 år i Sverige) har visserligen ökat med flera år sedan 1990, men i Sverige nästan minst av alla medlemsländer. Man kan också se i rapporten att Sverige är väldigt bra på att bota cancer, men knappt över medel i fråga om stroke. 

Läs hela inlägget »
För runt ett år sedan satsade Google en större summa på att grunda Calico, ett företag som säger sig arbeta med mediciner mot åldrande. Eftersom det handlar om Google så är Calico väldigt omtalat. Calico har nu tagit sina par första steg och det går att säga en del om deras strategi. Främst verkar den handla om att försöka bota sjukdomar som har ett samband med åldrande, snarare än åldrandet själv. För mig verkar detta vara en annan sak än att försöka boka åldrande, men lycka till ändå!

Ett mer intressant företag är Craig Venters Longevity Inc, som tänker prova vilka av de många kurer som redan visat effekt på djur som fungerar på människor. Big data är ett av hjälpmedlen. 

Alkahest, som just nu genomför en undersökning där de tar blod från unga och ger till äldre, är också högst intressanta. Om effekten är den samma på människor som på djur så kommer vi höra mer om dem.

Nature skriver om dessa och fler företag som vill bota åldrandet i sitt senaste nummer.
Läs hela inlägget »
Telomererna är de yttersta ändarna på våra kromosomer, och för varje celldelning blir de kortare. Detta är kopplat till livslängd, om än inte på ett alldeles enkelt sätt. Telomererna kan förkortas när vi får en sjukdom men kan sedan återigen förlängas. Telomeras är det enzym som förlänger telomererna. Detta enzyms aktivitet påverkas av en rad gener, och i en ny undersökning som genomförts bland äldre på Kungsholmen i Stockholm visades det att en viss genvariant faktiskt kan betyda ett längre liv.

Som sagt är dock sambanden inte enkla. En del ser mer telomerernas längd som ett tecken på hur långt åldrandet gått, snarare än som en orsak till åldrandet.
 
Läs hela inlägget »
Det här är egentligen inte en nyhet, utan snarare flera nyheter som tillsammans visar på något som är nytt: Att däggdjur har kvar sin förmåga att återbilda organ, som annars finns fullt ut kvar hos en del djur som däggdjur härstammar från. Det mest kända exemplet är ödlan vars svans växer ut igen när den släppts den för att undvika rovdjur. Men hos däggdjur har förmågan stängts av. Om samma mekanismer finns kvar borde det också vara möjligt att sätta på förmågan igen.

Det finns en del intressant forskning på området. Som exempel finns det en undersökning där man satte igång möss stamceller i hjärtat så att de återbildades efter en skada. Annars brukar hjärtan efter exempelvis en hjärtinfarkt i stället få ärr.
Läs hela inlägget »
Tidningen Humanity Plus skrev nyligen en artikel om tre tekniker att hålla ögonen på och som kan förlänga den hälsosamma delen av livet, och kanske även livslängden.

En handlar om ett ämne som kan motverka att thymus skrumpnar ihop med åldern, och därför orsakar ett försämrat immunförsvar. En annan teknik handlar om ett ämne som ska minska inflammation som orsakar en rad ålderssjukdomar. En tredje handlar om att förlänga telomererna. Detta är tekniker som attackerar några av de mest iögonfallande delarna av åldrandet.
Läs hela inlägget »
Svenska forskare vid Karolinska Institutet har använt unga kapillärblodkärl runt pankreasöar i bukspottskörteln. Det visar sig då att pankreasöarnas insulinproduktion börjar fungera. Systemisk åldersförändring visar sig alltså vara en större del av orsaken till diabetes än man tidigare tänkt sig.

Att behandla inflammation kan vara en viktig del av behandlingen. Över huvud taget är inflammation något som nämns allt oftare som en viktig och negativ del av åldrandet.
Läs hela inlägget »

Det finns förstås flera teorier om vad som orsakar åldrandet. En av de mer vanliga handlar om programmerat åldrande. Den liknar åldrandet vid t.ex. puberteten och menopaus, det vill säga utvecklingssteg som alla människor går igenom (i fråga om menopaus kanske bara hälften av alla människor, förresten).

Men hur klockan som styr det programmerade åldrandet ut? Vilken forskning är intressant för att utforska det? Det är en fråga som forskaren Josh Mitteldorf skrivit om på sin blogg, och han landar i att rekommendera företag som vill forska om praktiska botemedel mot åldrandet:
- Telomeraseaktiverare, som är avsedda att förlänga antalet gånger en cell kan dela sig
- Återväxt av thymus. Här finns flera metoder som kommit relativt långt.
- GDF11 och flera andra blodfaktorer. Här pågår redan forskning, riktat mot Alzheimers, som jag nämnt tidigare i bloggen.

Läs hela inlägget »
Det verkar nästan vara en trend just nu. Jag har under hösten sett flera olika forskare och institutioner som publicerar genomgångar om vilken forskning om åldrande som det finns behov av. Här är exempelvis topp 40 av åldrandeforskning som borde göras och Buck Institute om "kritiska områden" för forskning.

Det är naturligtvis positivt att många funderar över detta. Det är också intressant att flera vill prioritera samma saker, som exempelvis rollen för inflammation och hur exakt kalorireduktion fungerar för att förlänga livet.
Läs hela inlägget »
En genetisk undersökning av supercentenarians, alltså de som är äldre än 110 år, har genomförts för att försöka hitta gener som förklarar deras livslängd. Vad man hittade? Inget särskilt!

Det verkar helt enkelt vara så att extrem livslängd bara kan förklaras med hjälp av komplicerade mekanismer. Det kan fortfarande vara gener som är en viktig del av förklaringen, men livslängden beror på många olika gener som var och en bara ger små för- och nackdelar. Eftersom extrem livslängd är vanligare i vissa familjer så tyder fortfarande det mesta på att generna är inblandade. Till exempel kom nyligen en metaanalys där det konstaterades att genen ApoE har inflytande över livslängd.

Men sedan finns det också andra aspekter i fråga om miljö och livsstil som är minst lika viktiga.

Sammanlagt finns det för övrigt bara 74 personer i livet som är över 110 år gamla. I studien ingick 17 av dessa.
Läs hela inlägget »
I en amerikansk undersökning tillfrågades för drygt 20 år sedan 26 000 personer över 50 år om hur sannolikt de trodde de var att de skulle leva när de var 75 år gamla. Nu har facit kommit... Forskarna undersökte svaren och kontrollerade vilka personer som var vid liv idag. Det visar sig då att många varit dåliga att förutse sin livslängd.

Några intressanta resultat:
- En mycket stor andel trodde de skulle leva kortare än vad som sedan skedde i verkligheten

- Generellt kan man säga att det är svårt att förutse sin livslängd. Men en del av de som redan hade en svag hälsa verkar ändå kunnat förutse att deras odds var dåliga.

- Av de som trodde det var 0% sannolikhet att de skulle vara vid liv så var det nära hälften som faktiskt levde!

- De som var optimistiska i fråga om sin chans att överleva till 75 visade sig ha ungefär lika stor chans att klara sig som de som bara trodde chansen bara var 50%

Här är en bloggpost med en mer visuell beskrivning som beskriver skillnaderna mellan uppskattad livslängd och den faktiska chansen att ha överlevt.
Läs hela inlägget »
Det ses nästan som självklart. Män lever kortare än kvinnor. I Sverige har det åtminstone varit så sedan dödsorsaksstatistikens början på 1750-talet. Men vad beror det på? Det är forskare inte alls överens om.

Till att börja med så finns det helt uppenbara faktorer, som att män i äldre generationer rökte i större utsträckning än kvinnor. Även när dessa räknas bort så kvarstår det dock en könsskillnad, och vad som ligger bakom den är omtvistat. Är det en fragil Y-kromosom, riskfyllt levene eller helt enkelt mer hjärt- och kärlsjukdomar?

Oavsett så har en ny metaanalys gått igenom 72 studier och kommit fram till att könsskillnaden i medelllivslängd nästan enbart finns i vissa urskiljbara subgrupper, och att dessa är socioekonomiskt bestämda. Slutsatsen blir därför att eventuella insatser ska riktas till de här grupperna, och att män sannolikt kan komma ikapp kvinnor i fråga om livslängd.
Läs hela inlägget »
I dagarna presenteras en helt ny organisation: Svenska Livsförlängingssällskapet. Det är en organisation där en av grundarna är skribenten av denna blogg, och en för första gången finns det nu en organisation som arbetar för att sätta åldrandet på agendan i Sverige.

Som ett första steg har Svenska Livsförlängningssällskapet startat ett upprop för att maximera den friska livslängden. Det största hindret mot detta är åldrande, som är en bakomliggande orsak till många av de sjukdomar som orsakar de flesta dödsfall idag. Vi bör därför se åldrandet som en sjukdom som behöver bekämpas. Skriv på uppropet!
Läs hela inlägget »
I senaste utgåvan av Cell skriver Leonard Guarante från MIT:s Glenn Laboratory for the Science of Aging om de olika spår som finns i fråga om forskningen om åldrandet. Det är slående hur mycket forskning som skett, men även hur mycket som finns kvar att göra. Det är också intressant hur den här forskningen numera är ett etablerat forskningsfält som en välrenommerad tidskrift gärna skriver om - något som inte var fallet för 20 år sedan i samma utsträckning.

Guarantes slutsats är dock tyvärr väldigt typisk bland många forskare idag. Han är helt enkelt riktigt negativ, och tror det kommer dröja länge innan människan kan rubba den maximala livslängden. Han verkar till och med tveksam till om medelllivslängden kan öka så mycket mer, utan hoppas mest att människor kan vara friskare under den tid som finns. Man kan väl konstatera att det är sällan man ser till exempel en solcellsforskare som har en så pass negativ inställning till sitt eget forskningsfält. Det här blir särskilt noterbart då åldrandet är ett område där så mycket ännu inte är provat och det trots allt finns många lovande spår att följa. För min egen del tror jag attityden snarare handlar om kulturella attityder kring åldrandet.

(En annan artikel från Cell med en genomgång av åldrandets mekanismer)
Läs hela inlägget »
När man utvecklar läkemedel mot en sjukdom så försöker man ofta hitta en substans som ger effektiv bot, men detta kan vara svårt. I fråga om till exempel HIV så lyckades man först få stopp på sjukdomen genom att kombinera flera läkemedel som var och en för sig bara lyckades delvis med sin uppgift. Nu har ett initiativ startats som för första gången ska prova samma sak i fråga om åldrande. En kombinationsbehandling mot åldrandet, helt enkelt!

Forskarna ska  genom genterapi på möss ändra 11 gener som är kända för att förlänga livslängen och samtidigt ändra 8 gener som orsakar åldersrelaterade sjukdomar i olika delar av kroppen. De kommer jämföra dessa kombinationsbehandlade möss med möss där bara en enda av de 11+8 generna förändrats. På så sätt ska de kunna se om kombinationsbehandlingen är bättre än de enskilda delarna.

 
Läs hela inlägget »
Ny forskning visar att telomerernas längd går att påverka på ett nytt sätt. Telomerer är ändar på dna som kortas i takt med vår livslängd men också på grund av sjukdom och stress. Är de för korta stannar celldelningen av. I cancerceller är de däremot långa, för att accelerera celldelningen.

Nu har forskare hittat ett sätt att stänga av mekanismen för hur telomererna förkortas. Telomererna kan nämligen ändras med hjälp av enzymet telomeras, men nu visar det sig att enzymet har en off-knapp. Därmed borde det kunna vara möjligt att hindra den process där telomernas förkortas, t.ex. på grund av åldrande.

Vi kommer med stor sannolikhet få återkomma till detta forskningsresultat, eftersom det öppnar upp för en mängd nya och spännande forskning. Hur åldrandet i stort påverkas är naturligtvis dock oklart.

 
Läs hela inlägget »
Pussla ihop åldrandekoden, vinn en miljon dollar Pussla ihop åldrandekoden, vinn en miljon dollar
Nu har det hunnit gå ett par dagar sedan nyheten om ett nytt pris på en miljon dollar. Det är Palo Alto Longevity Prize som ger ett pris till den som förlänger livet på ett däggdjur med minst 50 procent.

Priset finansieras av en rad investerare och kommer förhoppningsvis leda till fler spännande resultat att rapportera om här framöver.

Det borde inte heller vara särskilt långt fram i tiden som någon vinner priset, med tanke på att flera team förlängt livet på möss i viss utsträckning.
Läs hela inlägget »
Genen AMPK förlänger livet på bananflugor, visar en ny studie. Det är när genen aktiveras i inälvor eller nervsystemet som effekten syns. Det mest intressanta är att genen kan aktiveras på en central plats i kroppen och få effekt på en rad olika organ, inklusive hjärnan. En slags fjärrkontroll, skulle man kunna kalla det. Detta gör att metoden är relativt realistisk.

Dock är det så klart inte säkert att genen fungerar lika bra på människor, även om vi faktiskt har samma gen.
Läs hela inlägget »
Metabola signalvägar som styr åldrande och livslängd låter inte så spännande, men alla de ämnen som regelbundet rapporteras förlänga livet på rundmasken C Elegans eller möss med ibland upp till 70 procent har alla gemensamt att de har med detta att göra. En genomgång av forskningssituationen är därför så klart intressant, och nu kan jag länka till en sådan.

Det är en bra genomgång av forskningsläget kring rapamycin, metformin, resveratrol och pekar även på en del områden som skulle behöva utforskas mer.
Läs hela inlägget »
Ny forskning visar att ämnet ATF4 är förhöjt i levern verkar vara en gemensam faktor i fråga om en rad ämnen och processer som förlänger livet hos möss, som t.ex. kalorireduktion och rapamycin. Det borde därmed vara en del av åldrandets mekanismer. En intressant pusselbit i vad som är själva orsaken/orsakerna till åldrandet.

Men det finns så klart en lång rad ämnen som förlänger livet på möss med åtminstone 10 procent och i vissa fall 60-70 procent, och långt i från alla är ordentligt genomforskade. Förhoppningsvis hinner inte dagens barn bli gamla innan vi vet betydligt mer.
Läs hela inlägget »
Nu har ett forskarteam lyckats återskapa en thymus i möss. Thymusen är ett litet organ som är mycket centralt i immunförsvaret, och som förtvinar när vi åldras. Fortfarande befinner sig forskningen åratal från att provas på människan, men det närmar sig trots allt.

Thymusens försämrade funktion är en stor del av orsaken till att vårt immunförsvar försämras med åldern. Vilket i sin tur både är farligt (allt fler äldre dör av enkla infektioner) och som orsakar en sämre livskvalitet för äldre.

Jag ser också en annan intressant artikel om hur immunförsvaret eventuellt skulle kunna hjälpas av så kallade p38 inhibitators, en redan existerande möjlighet.
Läs hela inlägget »
Tidigare studier har visat att blod från unga möss som genom blodtransfusioner ges till äldre möss ger positiva förändringar i en rad organ, i allt väsentligt en föryngring. Nu har ett team vid Stanford School of Medicine fått godkännande på att inleda en studie i höst där äldre människor med Alzheimers kommer ges blodplasma från personer under 30 år. Förhoppningsvis kommer effekterna bli tydliga och snabba.

Det som framför allt finns i yngre människors blod är GDF11, ett protein som alla har i blodet men där mängden av okänd anledning minskar med åldern. Ämnet testas nu även för att se om det kan användas för att krympa cancertumörer. 
Läs hela inlägget »

Daumone är ett ämne som hos rundmasken C Elegans orsakar ett dvalaliknande tillstånd som den behöver för att sova sig igenom ofördelaktiga miljöförhållanden. I detta tillstånd lever dessutom C Elegans längre. Nu har forskare undersökt om ämnet kan ges till möss och få även dem att leva längre. Det visar sig att det fungerar.

Mössen var redan gamla när de fick daumone. Forskarna såg en rad goda effekter, som minskad inflammation och insulinresistans. Ämnet gavs oralt, vilket är bra om man ska utveckla ett läkemedel baserat på resultatet. Jag antar därför att vi kommer se mer forskning om detta!

Läs hela inlägget »
Äldre som har större muskelmassa lever längre. Detta har rapporterats tidigare och en ny studie stärker bilden.

Muskelmassan mättes genom bioelektrisk impendens. BMI är däremot inte ett intressant mått.

Det går så klart diskutera vad som är orsak och verkan här. Den som är frisk kanske har mer muskler och förblir sedan frisk längre.
 
Läs hela inlägget »
Från 1800-talet ända till idag har medellivslängden ökat kontinuerligt. Från början berodde ökningen på bättre hygien, ökat välstånd och botemedel mot infektionssjukdomar. Senare har även andra sjukdomar kunnat bekämpas, och numera går det även att påverka många av de sjukdomar som förknippas med åldrandet.

Detta gör att större delen av den förändring av medellivslängden vi sett under senare år beror på att äldre lever längre, inte på att unga överlever i större utsträckning. Delvis beror detta så klart på att väldigt få dör unga. Men en stor del beror på bättre behandling av hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. 
Läs hela inlägget »
Ny forskning har lyckats omprogrammera och implantera stamceller som blivit till neuroner i hjärnan på möss. På så sätt skulle de t.ex. kunna bli behandla Parkinsons sjukdom.

Det är vid Luxemburgs universitet som den nya forskningen utförts. Forskarna kunde konstatera att efter sex månader så användes de implanterade stamcellerna som normala neuroner i mössens hjärnor. Det borde på det här viset vara möjligt att ersätta sjuka delar av människors hjärna med friska.

Forskarna säger att de nu specifikt ska undersöka om det går att göra samma sak med de neuroner i hjärnan som producerar dopamin. Det är i första hand när dessa fallerar som Parkinsons sjukdom utvecklas.
Läs hela inlägget »
Om man lyckas bota all cancer så vinner man bara tre år i medellivslängd, enligt en undersökning som jag just upptäckt men som inte egentligen är alldeles ny. Något liknande gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Det är inte längre bekämpandet av dessa folksjukdomar som är den bästa investeringen för att öka medellivslängd och öka antalet "health span" - antalet år i god hälsa.

I stället är nya behandlingar mot åldrandet i sig mycket mer verksamma. Även en relativt liten effekt på åldrandet skulle innebära en väsentligt större del av de äldre som har full eller god hälsa.
Läs hela inlägget »
Sedan tidigare är det känt att en relativt liten mängd träning är positiv för hälsa och livslängd. Nu har en stor undersökning visat att till och med en så pass liten mängd träning som fem minuter per dag har en tydlig effekt. Inte så särskilt förvånande är att det särskilt var hjärt- och kärlsjukdomar som var mycket mindre vanliga hos de som tränade.
Läs hela inlägget »
Om en 67-åring har en eller flera av de vanliga folksjukdomarna minskar den personens förväntade livslängd kraftigt, visar en amerikansk databasstudie. Den som inte har någon av cancer, hjärtsjukdom, stroke, KOL eller alzheimers vid 67 har en förväntad livslängd på 22,6 år (lever alltså till 89,6), medan den som har fler än 10 kroniska sjukdomar har en förväntad livslängd på 7,7 år (till 73,7).

Medellivslängden i USA är ca tre år kortare än i Sverige (2012 var den 78,74 respektive 81,70 år), så siffrorna är inte riktigt möjliga att översätta.

Intressant är däremot att dessa sjukdomar till stor del orsakas av livsstilsfaktorer som rökning och fysisk inaktivitet. Slutsatsen blir därför att det går att påverka sin livslängd i stor utsträckning. Det är först över 90 års ålder som det genetiska arvet blir riktigt viktigt.
Läs hela inlägget »
Här om dagen publicerades ett upprop i Nature, en av de mest betydelsefulla naturvetenskapliga tidskrifterna, där tre forskare kräver ett ökat fokus på forskning om åldrandet. Deras främsta argument är att åldrandet kommer som ett "paket", och att det därför är viktigt att forska om åldrandet i sig själv och inte bara om enskilda åldersrelaterade sjukdomar. (Sammanfattning här)

De föreslår också en början på en strategi framåt. De studier som ingår och som de vill ha ett ökat stöd till är verkligen inte kontroversiella, eftersom det blivit allt mer accepterat att forska om åldrandets mekanismer. De som har mer radikala idéer om vad som behöver göras, som t.ex. SENS Research Foundation, ser också utspelet som något positivt eftersom det just visar på att det är allt fler som öppet propagerar för mer forskning om åldrandet.
Läs hela inlägget »
Telomerer som förkortas har ibland setts som en indikator på åldrande. Numera (och som jag skrev om tidigare) har det väl visat sig vara lite mer komplicerat.

En ny studie visar att längden på telomererna inte är förknippade med rökning, ökad kroppsvikt, fysisk aktivitet och liknande livsstilsfaktorer som är förknippade med åldrande. Dessutom hittar författarna ingen koppling mellan korta telomerer och mortalitet.
Läs hela inlägget »
Forskare visar nu att kalorireduktion hos möss gör att mängden så kallade VSEL, en slags stamceller, ökar i mängd. Kanske kan detta vara en mekanism som kan förklara varför kalorireduktion leder till en ökad medel- och medianlivslängd.

VSEL är en slags väldigt små stamceller som varit väldigt omdiskuterade på sistone. Vissa ifrågasätter till och med deras existens, men de börjar bli mer accepterade. Det handlar om stamceller som finns lite överallt i kroppen, och alltså även i vuxen ålder. Det gör att de eventuellt kan aktiveras och användas för att reparera kroppen.

Exakt hur mekanismen som har med kalorireduktion att göra skulle fungera är oklart, men kanske är forskningsresultatet ändå ett steg på vägen mot att förstå hur det skulle gå att åstadkomma samma effekt som kalorireduktion - utan att behöva sluta äta!
Läs hela inlägget »
I dagarna presenterades forskning som visar att det går att injicera betacyclodextrine i ögat och på så sätt bryta ner den lipofuscin som orsakat åldersrelaterad makulär degeneration, en form av förändringar av gula fläcken som kan leda till blindhet.

Det som är intressant med detta är att lipofuscin inte bara ansamlas i ögat, utan på många platser i kroppen. Det är en del av åldrandet som drabbar alla, och som orsakar sämre fungerande lysosomer, vilket i sin tur gör att dessa cellernas städorganeller inte lyckas hålla cellerna i god form. För att vi ska leva längre behövs det alltså en lösning på detta, och nu finns det en kandidat för ett läkemedel som skulle kunna åstadkomma detta.
Läs hela inlägget »
Telomerer är ett av de aspekter av åldrandet som vi sett mest publicitet om de senaste åren. Telomererna är ändbitarna på kromosomerna, och det har visat sig att kortare telomerer är starkt förknippat med åldrandets sjukdomar. Att det finns en koppling till åldrandets är alltså klart men hur den kopplingen ser ut är mindre tydligt. Särskilt som längre telomerer även är förknippat med ökad risk för vissa former av cancer. Här är en intressant genomgång av det lite oklara forskningsläget i fråga om telomerer.
Läs hela inlägget »
Med åldern producerar cellernas mitokondrier allt mindre energi. Detta orsakar en lägre motståndskraft mot sjukdomar - och  mot åldrandet själv. Nu har Victor Darley-Usmar och hans team från University of Alabama, Birmingham, skapat ett index för att mäta detta hos individer.

Testet kallas Bioenergeticcs Health Index (BHI) och mäter syret som används av cellen i vila och sedan under metabolisk stress, varpå dessa värden jämförs. Darley-Usmar menar att detta test borde bli lika vanligt som blodtrycksmätning i vården.
Läs hela inlägget »
En undersökning av Andrew Dillin mfl vid UC Berkeley visar att möss som saknar en receptor (TRPV1) för smärta lever 14 procent längre.

Det är känt sedan länge att det verkar finnas en koppling mellan smärta och livslängd. De som har kronisk smärta lever exempelvis ofta ett kort liv.

Sannolikt skulle det dock vara en dålig idé att försöka hitta något sätt att minska smärtkänsligheten hos människor, eftersom man då riskerar att t.ex. inte känna när man bränner sig...
Läs hela inlägget »
En viktig del i åldrandet består av att reperationsmekanismerna i cellerna inte riktigt hänger med. Följden är celler som inte fungerar som de ska. Dessa celler ska normalt rensas, men detta är en process som inte fungerar fullt ut. Men numera höjs det röster både här och var om att det borde gå att rensa ut dessa icke fungerande celldelar med läkemedel. En spännande satsning!

Intressant är också att en del tyder på att kalorireducering gör att man stärker de här mekanismerna.
Läs hela inlägget »
åldrande muskler åldrande muskler
Forskning på möss visar nu att hormonet oxytocin, som finns naturligt i kroppen, kan stärka muskler som försvagats av åldrande. Det fina med detta forskning är att oxytocin är ett ämne som redan används som läkemedel för människor, och därför är säkerheten hos ämnet redan prövad.

Den försvagning som kommer, och som blir extra tydlig för de som är över 70 år, är ofta ett stort hinder för en god livskvalitet hos äldre.

Samtidigt ska det sägas att orsakerna till muskelförsvagning är relativt komplexa och därför kan inte oxytocin vara den enda lösningen.
Läs hela inlägget »
Det fokus på att hitta botemedel för de så kallade folksjukdomarna som idag finns inom medicinsk forskning håller inte längre. Samtidigt som vården idag blir allt bättre på att behandla hjärt- och kärlsjukdomar och cancer så dör allt fler av de riktigt gamla av - åldrandet i sig själv.

En ny brittisk studie har analyserat nära 36 000 dödsfall hos människor blivit mer än 100 år gamla. Det visar sig att den vanligaste dödsorsaken är åldrandet i sig själv, genom allmän svaghet och enkla infektioner som skulle gått att bota hos en yngre människa. Faktum är att "old age" var nämnt som dödsorsak i mer än 3 av 4 dödsfall. Däremot minskar andelen som dör av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar

Slutsatsen är självklar: Det behövs mer forskning för att se till att åldrandet inte förblir en lång utförsbacke. Medan det förr ansågs normalt att bli lite vimsig i huvudet när man blev äldre, så läggs det idag miljarder på demensforskning. När kommer det inte längre anses normalt att ha så dåligt immunförsvar att man inte vågar träffa sina barnbarn? Behöver det verkligen vara så att det inte går att gå upp för trappor för att man fyllt 80?

 
Läs hela inlägget »
Vanlig forskning om sjukdomar och åldrande sker genom noggranna och tidskrävande studier av cellerna och alla de ämnen som påverkar varandra där inne. Det är inte lätt att reda ut hur allt hänger ihop och därför tar också framstegen lång tid på sig. Men här är ett forskningsresultat som börjar på ett helt annat håll: "Förhårdnad av blodkärlen räcker för att förklara primärt högt blodtryck". Ett forskningsresultat som helt och hållet är baserat på en modell som byggts i datorn. 

Det är egentligen självklart att simuleringsverktyg idag kommit så långt att de kan användas för medicinsk forskning. Men förvånansvärt används de för det och det är sällan jag ser nyheter om det.
Läs hela inlägget »
Svar: Det är komplicerat. Enligt en ny studie är det inte generna och inte kosten och inte någon annan enstaka orsak. I stället är det interaktionen mellan många olika egenskaper hos individen och miljön som gör att vissa människor lever längre än andra.

Ofta har forskare i stället sökt en enda orsak och t.ex. har flera gener visat sig vara vanliga bland människor som blivit mer än 100 år. Problemet är att sambanden är så svaga att de ibland inte kunnat replikeras i andra studier, och hur som helst är effekten inte särskilt stark. I en kommentar till den ovan nämnda studien säger en av forskarna att behandlingar behöver vara personligt utformade, och att det på så sätt kan gå att få bättre effekt. Slutsatsen borde vara: Ingen av de mest utforskade metoderna för att öka medellivslängden fungerar särskilt bra.

Det har ju även funnits en lång rad exempel på ämnen som verkar bra på att förlänga livet på olika djur, men som sedan visat sig ha en begränsad effekt på däggdjur. I dagarna publicerades resultat om ännu ett ämne, som heter α-ketoglutarate och som visat sig förlänga livet på masken c.elegans med 50 procent.

Svaret finns kanske i stället att finna hos 103-årige George Geeson i Storbritannien? Han verkar enligt en lokaltidning tro att hans aktningsvärda ålder beror på en av hans dagliga måltider, bestånde av scones!

 
Läs hela inlägget »
Autofagocytos är en process där cellen rensar ut organeller och annat material i cellen som inte längre fungerar. Sedan tidigare finns forskning som visar att denna process förstärks av kalorireduktion. Nu har det kommit ännu tydligare resultat, som även visar på sambandet med metionin.

Kalorireduktion har visat sig förlänga livet för de flesta arter, inklusive däggdjur. Tidigare har det visats att det egentligen räcker att minska på mängden metionin i kosten för att få samma effekt.

Den nya undersökningen visar att en minskad mängd metionin i kosten dramatiskt ökar autofagocytos. Ett kausalt samband har kunnat fastställas, vilket gör att man nu kommit ett steg närmare att första hur kalorireduktion leder till ett längre liv.
Läs hela inlägget »
Forskare har injicerat blodplasma från unga möss i äldre möss och fann då att mössen blev starkare och bättre kunde reparera en muskelskada. En annan studie visade positiva effekter i hjärnan.

Ett protein som heter GDF11 tros vara orsaken. Det finns normalt i blodet, men minskar med åldern. Forskarna pratar nu om att utveckla läkemedel mot Alzheimers och hjärtsjukdom med hjälp av proteinet.

Intressant är också att blodplasma (till skillnad från GDF11) är något som regelbundet ges till människor. Det innebär att det inte finns någon risk för att det kommer visa sig vara farligt. En studie är på väg att sättas igång som ska behandla Alzheimers med blodplasmainjektioner.

Det är tunga tidskrifter som Science och Nature Medicin publicerat forskning om detta. Forskningen är genomförd vid Stanford University och University of California. Förhoppningsvis kan vi i och med att så många tunga aktörer intresserar sig för den här typen av forskning nu se fram emot många fler spännande resultat framöver.
Läs hela inlägget »
De flesta äldre känner det: Svagheten som kommer när musklerna inte fungerar lika väl längre.

Mycket går att ordna genom att styrketräna. Få åtgärder har så positiv efffekt på livskvaliteten så väl som ren och skär dödlighet som att gå på gymmet - även för de riktigt gamla. Men det är bara att se på idrotten för att konstatera att åldrandet gör att styrkan helt enkelt inte finns där längre.

Här är en intressant studie där man återställde muskelstyrkan hos möss genom lokal stamcellsbehandling. Kanske är detta framtiden?
Läs hela inlägget »
BBC har publicerat en text som på ett utmärkt och kortfattat sätt sammanfattar forskningen i fråga om våra möjligheter att få uppleva vår 200-årsdag. Det är en av få exempel jag sett på att media är kapabla att skildra frågan på ett balanserat sätt. (Sedan så är det förstås många detaljer jag skulle velat ändra på och mycket jag velat lägga till, men ändå...)
Läs hela inlägget »
Brittiska forskare har lyckats föryngra funktionen hos brässen hos möss. Det är sannolikt första gången som ett organ i en äldre organism har återställts till den funktion den hade som ung. Allt enbart med hjälp av att ge mössen ett protein, FOXN1.

Det som gör resultatet särskilt viktigt är att trots att brässen nog okänd för de flesta, är den ett organ som är mycket viktigt för immunförsvaret. Det är här som T-lymfocoterna, en typ av vita blodkroppar, färdigbildas.

Eftersom äldre ofta har ett nedsatt immunförsvar, till relativt stor del beroende just på att brässens funktion försämrats, så är det här forskningsresultatet en av de mest intressanta jag sett på länge.

Det är också spännande att tänka sig att det faktiskt kan vara så enkelt som att bara tillsätta ett enda ämne för att ett helt organ ska föryngras. Forskarna säger dock att det finns många risker med att prova detta på människor, så den praktiska användningen är nog inte så nära i tiden.

Om någon undrar över bildvalet: Thymus är engelska för bräss, men även latin för timjan!
Läs hela inlägget »
Åtminstone för mig är begreppet "parabiosis" nytt. Det betyder att man kopplat ihop blodomloppen på två djur, och har visat sig ha en föryngrade effekt, ur vissa aspekter.

Jag har hittat en artikel för den som är intresserad av parabiosis. Det är en genomgång av den historiska bakgrunden, som visar sig vara lång, såväl som möjligheterna som finns i att forska mer på området.

Förhoppningsvis får vi se mer på det här området.
Läs hela inlägget »
I dagarna presenterades forskning som visar att ett ämne som heter neuropeptid y är en länk mellan kalorireduktion (CR) och ökad livslängd.

Sedan tidigare är det välkänt att färre kalorier leder till en längre livslängd. En rad olika samvariationer med olika ämnen som finns i cellen har också hittats.

Det som nu är nytt är att neuropeptid y inte bara är ett ämne som visar sig vara nödvändigt för att livslängden ska öka, utan även att om den är frånvarande men flera av de andra ämnena som tidigare studerats fortfarande finns kvar (bl.a. insulin-like growth factor-1) så ökar inte livslängden.
Läs hela inlägget »
Varför så många utropstecken i rubriken? Jo, för att anpassa mig till tonläget i medierna de senaste dagarna. Idag hade till exempel en av kvällstidningarna en liknande rubrik på löpsedeln. Och allt baserar sig på en studie om konsumtion och frukt och hur det påverkar dödligheten, och som gjorts av UCL i Storbritannien.

I stort sett stämmer säkert resultaten väl, menar många, exempelvis Livsmedelsverket. Samtidigt finns det en del kritik. Till exempel så har forskarna väl egentligen bara skickat ut en enkät där deltagarna fått fylla i hur mycket frukt och grönsaker de konsumerat senaste dygnet. Man kan ifrågasätta hur bra det är som metod.

Sedan så finns det en ännu mer intressant kritik, nämligen att studien inte konstanthåller för totalt kaloriintag. Det innebär att resultatet i stället kan bero på att de som äter mycket frukt och grönt också får i sig mindre kalorier. Som jag skrev om senast igår så är det mycket möjligt att mindre kalorier innebär mindre dödlighet.

Men som sagt: Frukt och grönt är bra!!! (Fast mindre kalorier kanske är ändå bättre).
Läs hela inlägget »