FORSKNING OM ÅLDRANDET
Det biologiska åldrandet är en process som påverkar alla människor. Här presenteras nyheter om forskning som syftar till att göra livet mer hälsosamt - och längre.
Idag har vi inte förmågan att påverka det biologiska åldrandet i någon större utsträckning. Men det finns mycket spännande forskning om åldrandets biologi, och det är det som är ämnet för Unggammal.
Senaste inlägg
- Många livsförlängande ämnen hos försöksdjur har med extracellulära matrixen att göra
- 95 % av 100-åringar är sköra
- Immunförsvaret är en stor del av åldrandet
- Njursjukdom leder till snabbt åldrande
- Extracellulära vesiklar kan motverka skröplighet
- Elastin - ett olöst åldrandeproblem
- Klotho ger friskare hjärna
- Lokal kost ger olika effekt hos olika bakterier
- Samband mellan åldersrelaterade sjukdomar och åldrandets mekanismer
- Långlivade har gener som skyddar mot DNA-skador
Arkiv
Länkar
Senaste kommentarer
2015 > 01
0 kommentarer 
Vi förändras epigenetisk när vi blir gamla. En studie förra året visade exempelvis att 8 procent av 450 000 undersökta platser i generna förändrats med åldrandet. I just denna studie hittade man också ett par specifika åldersförändringar och hur de påverkades av epigenetik. Det kan bli fler sådana upptäcker i framtiden.
Frågan är om det går att återställa dessa förändringar till samma läge som hos unga människor? CRISPR kanske kan bli en sådan metod, när den utvecklats vidare. Det finns en rad kandidater till vad som kunde förändras, till exempel hormoner som börjar utsöndras i större skala och har negativa effekter eller tvärtom, sådana ämnen som försvinner med åldern.
Frågan är om det går att återställa dessa förändringar till samma läge som hos unga människor? CRISPR kanske kan bli en sådan metod, när den utvecklats vidare. Det finns en rad kandidater till vad som kunde förändras, till exempel hormoner som börjar utsöndras i större skala och har negativa effekter eller tvärtom, sådana ämnen som försvinner med åldern.
Transkriptonsfaktorn myc är aktuell i mycket forskning om stamceller och cancer. Nu har det visat sig att genmanipulerade möss som har mindre myc också har bättre hälsa och längre livslängd (ca 15% längre).
Myc är inblandat i celltillväxt, så kopplingen till den okontrollerade delningen i cancer är väl uppenbar. Men forskarna upptäckte inte bara minskad cancer utan även minskad förhårdnad av hjärtmuskeln, minskad osteoporos och ett bibehållet immunförsvar. Allt detta är saker som normalt försämras vid åldrande.
Undersökningen är intressant, och öppnar för nya studier.
Myc är inblandat i celltillväxt, så kopplingen till den okontrollerade delningen i cancer är väl uppenbar. Men forskarna upptäckte inte bara minskad cancer utan även minskad förhårdnad av hjärtmuskeln, minskad osteoporos och ett bibehållet immunförsvar. Allt detta är saker som normalt försämras vid åldrande.
Undersökningen är intressant, och öppnar för nya studier.
En spännande ny teknik för att förlänga telomerer i mänskliga celler har presenterats. Detta är särskilt spännande eftersom det bevisligen i möss och sannolikt även i människor skulle gå att förlänga livslängden genom att förlänga cellernas telomerer.
Telomerer är skyddande ändar på kromosomerna. För varje celldelning försvinner en liten del av dem, och när de till sist försvunnit helt så slutar cellen att dela sig.
Den nya metoden fungerar genom en modifierad RNA som levererar ett protein till cellerna. Proteinet förlänger i sin tur telomererna. I första hand kommer metoden antagligen användas för att underlätta forskningen om telomererna, men spännande nog ser forskarna också möjliga mänskliga studier framöver eftersom det finns sjukdomar där telomererna kortas i förtid.
Telomerer är skyddande ändar på kromosomerna. För varje celldelning försvinner en liten del av dem, och när de till sist försvunnit helt så slutar cellen att dela sig.
Den nya metoden fungerar genom en modifierad RNA som levererar ett protein till cellerna. Proteinet förlänger i sin tur telomererna. I första hand kommer metoden antagligen användas för att underlätta forskningen om telomererna, men spännande nog ser forskarna också möjliga mänskliga studier framöver eftersom det finns sjukdomar där telomererna kortas i förtid.
Just nu pågår för första gången studier på människor där metoden parabiosis används. Den innebär att unga människors blod ges till äldre människor - för att se om det kan påverka aspekter av åldrandet. Nature har just publicerat en artikel om vad som ledde fram till att studien kunnat påbörjats. Intressant, spännande och samtidigt långt ifrån okritiskt.
Forskare från bland annat Sverige har idag fått mycket publicitet, och får sin artikel publicerad i Science, med sin nyhet om att fåglar åldrades och dog snabbare när de var infekterade av ett virus som inte märktes på beteendet. Åldrandet kunde knytas till att telomererna förkortades snabbare på de infekterade fåglarna. Studien har genomförts i södra Sverige under tre decennier.
Att infektioner som till synes inte har någon effekt ändå kan påverka människor syns även på andra sätt. Till exempel finns det en parallell till cytomegaloviruset, som hos människor har visat sig göra att äldre personers immunförsvar distraheras och inte klarar av andra infektioner så väl.
Att infektioner som till synes inte har någon effekt ändå kan påverka människor syns även på andra sätt. Till exempel finns det en parallell till cytomegaloviruset, som hos människor har visat sig göra att äldre personers immunförsvar distraheras och inte klarar av andra infektioner så väl.
Jag har tidigare skrivit om att celler som inte längre fungerar ansamlas i kroppen vid åldrandet. Förutom att de inte själva bidrar till det de är avsedda för, så påverkar de dessutom omkringliggande celler på ett negativt sätt. En schweizisk forskargrupp har nu hittat en gen som uttrycks i celler som inte fungerar så väl, och därefter hittat en metod för att ta bort dem ur bananflugor. Detta ledde till att flugorna levde ca 50-60% längre.
Det forskarna tänker sig i framtiden är att man t.ex. väljer ut ett organ som inte fungerar så bra längre och använder metoden för att ta bort de celler i organet som inte längre fungerar. Kanske börjar då organet fungera bättre.
Mycket mer forskning behövs förstås, men det är ett spännande koncept.
Det forskarna tänker sig i framtiden är att man t.ex. väljer ut ett organ som inte fungerar så bra längre och använder metoden för att ta bort de celler i organet som inte längre fungerar. Kanske börjar då organet fungera bättre.
Mycket mer forskning behövs förstås, men det är ett spännande koncept.
För den som vill få en snabb överblick av de mest omtalade initiativen inom forskning om åldrande, och särskilt de som centras kring Silicon Valley, kan gärna läsa the Guardians artikel Live Forever: Scientists say they'll soon extend life well beyond 120.
Novartis, ett av de större läkemedelsföretagen, presenterade nu i jul forskning om ett nytt möjligt läkemedel som hos äldre stärker immunförsvarets svar på en infektion med ca 20 %. Läkemedel verkar på ett liknande sätt som Rapamycin, som på senare år varit ett av de mest omtalade läkemedlen för att förlänga livet, men som har allvarliga bieffekter.
Rapamycin har liksom den nya substansen effekt på mTOR-mekanismen i cellerna och kan stärka immunförsvaret. Eftersom immunförsvarets försvagning är en del av åldrandet bör alltså det nya läkemedlet kunna förlänga livet, även om det sannolikt handlar om relativt små effekter.
Intressant är att ett så pass stort läkemedelsföretag nu ger sig in på det här området. Det som talar för att fler i branschen gör så framöver är att målgruppen är enorm; alla som börjar bli äldre. Det som däremot talar emot är bland annnat att åldrandet inte vanligtvis definieras som en sjukdom, och därför finns det ingen indikation som läkemedlet kan godkännas för att användas för. Antagligen kommer den nya substansen därför enbart kunna godkännas för användning till dem som har nedsatt immunförsvar. Men eftersom läkare kan skriva ut läkemedel till vem som helst så kommer det sedan kunna användas av alla som läkarna bedömer behöver det. Förhoppningsvis kan detta så småningom leda till en diskussion om indikationer som bättre täcker in åldrandet som ett tillstånd som inte är friskt.
Rapamycin har liksom den nya substansen effekt på mTOR-mekanismen i cellerna och kan stärka immunförsvaret. Eftersom immunförsvarets försvagning är en del av åldrandet bör alltså det nya läkemedlet kunna förlänga livet, även om det sannolikt handlar om relativt små effekter.
Intressant är att ett så pass stort läkemedelsföretag nu ger sig in på det här området. Det som talar för att fler i branschen gör så framöver är att målgruppen är enorm; alla som börjar bli äldre. Det som däremot talar emot är bland annnat att åldrandet inte vanligtvis definieras som en sjukdom, och därför finns det ingen indikation som läkemedlet kan godkännas för att användas för. Antagligen kommer den nya substansen därför enbart kunna godkännas för användning till dem som har nedsatt immunförsvar. Men eftersom läkare kan skriva ut läkemedel till vem som helst så kommer det sedan kunna användas av alla som läkarna bedömer behöver det. Förhoppningsvis kan detta så småningom leda till en diskussion om indikationer som bättre täcker in åldrandet som ett tillstånd som inte är friskt.
Stefan » Senescenta celler kan förklara många sjukdomar: ”Hur kan man tillgodogöra sig nån slags senolytisk behandling i Sverige idag? Fin..”
Lokman atroshi » Metformin - hur fungerar det mot åldrandet?: ”Jätte bra”
Bengt » Olika strategier för att rädda stamcellerna: ”Bra att det jobbas med detta. ”
Timmy » Intervju med en åldrandeentreprenör : ”Perfekt, har letat efter den intervjun men inte hittat den.”
Timmy » Lungor från grisar: ”Vad härligt att höra framsteg på den här fronten! ”