FORSKNING OM ÅLDRANDET

Det biologiska åldrandet är en process som påverkar alla människor. Här presenteras nyheter om forskning som syftar till att göra livet mer hälsosamt - och längre. 

Idag har vi inte förmågan att påverka det biologiska åldrandet i någon större utsträckning. Men det finns mycket spännande forskning om åldrandets biologi, och det är det som är ämnet för Unggammal.

Senaste inlägg

Arkiv

Länkar

Etiketter

Senaste kommentarer

2015 > 02

Som tidigare nämnts i den här bloggen några gånger så är det sedan tidigare godkända läkemedlet rapamycin en av de bästa kandidaterna till att bli det första läkemedlet mot åldrande. En populärvetenskaplig artikel om Novartis plan, historian bakom och debatten kring hur bra rapamycin egentligen är publicerades nyligen i Bloomberg Business. Klart läsvärd!
Läs hela inlägget »
Att förlora muskelstyrka är inte bara en bieffekt av åldrande och sjukdom, utan också en orsak. Att vara muskelsvag är en riskfaktor för att dö.

Muskelsvaghet kan leda till fall, vilket är allvarligt för en äldre person. En av tre i Storbritannien som bryter höften dör inom ett år, mycket på grund av den onda cirkel som uppstår när en redan svag person blir sängliggande.

Det finns flera andra saker som förvärras av muskelsvaghet. Musklerna är kroppens proteinförråd, som behövs när man drabbas av sjukdom. Är förråden små så är marginalerna mindre.

Muskler konsumerar också glukos, och när de inte behöver så mycket glukos betyder det att glukosen i stället åker runt i blodet och alltså ökar blodsockertopparna. Detta kan i förlängningen leda till diabetes typ 2, en av de vanligaste sjukdomarna bland äldre.

I framtiden kan vi hoppas att det kommer fram läkemedel mot sarcopenia, som tillståndet med åldersförsvagade muskler kallas.

Orsakerna är än så länge inte helt utredda men fria radikaler verkar vara inblandade. Möss som manipulerats så att de producerar mindre fria radikalier i sina mitokondrier lever 20 procent längre. En studie nyligen visade att det går att ändra på detta. Det verkar ha att göra med att stoppa kalkläckage i cellerna.
Läs hela inlägget »
En demografisk aspekt som jag inte tidigare noterat: Livslängdsvariationen bland de som lever länge, över 65 år, har ökat under senare år. Under 1800-talet och början av 1900-talet minskade livslängdsvariationen kraftigt i och med att barn överlevde i allt större utsträckning. Denna utveckling fortsätter faktiskt, men idag är det så väldigt liten del av människor som inte lever tills de blir gamla att detta inte syns i statistiken. Däremot är variationen bland de som överlever till 65 års ålder större idag än för hundra år sedan. Detta beror vad jag förstår på att av de som för hundra år sedan levde till de var 65 så dog många ganska snart, medan det idag är många som lever 20-30 år ytterligare. Samtidigt så är det ändå också en grupp som dör ganska snart efter 65. Förklaringar finns i såväl livsstil som gener.
Läs hela inlägget »
Om man släpper lös åldrade människors immunförsvars mördarceller i en yngre cellmiljö så lever de upp och blir mer aktiva. Det fungerar även vice versa. Det är alltså något i själva miljön som orsakar nedsättningen av immunförsvaret, men frågan är vad?

Detta är mycket viktigt givet att immunförsvaret inte bara bekämpar virus och bakterier, utan även cancer. Ett sätt att förbättra immunförsvaret skulle alltså sannolikt även kunna förebygga cancer hos äldre.
Läs hela inlägget »
Metformin är ett läkemedel som används av många som drabbas av diabetes typ 2 (även kallat åldersdiabetes). Sedan flera år har det funnits studier som tyder på att det kan förlänga livet, och i höstas visade en studie att människor med diabetes levde längre än de som inte hade diabetes - sannolikt på grund av just metforminet. Det finns även fler exempel på positiva resultat.

Detta är ännu ett exempel på hur ett existerande läkemedel faktiskt kan visa sig ha positiva effekter på livslängd. Rapamycin och artemisinin har redan nämnts nyligen i bloggen, och antagligen håller flera läkemedelsföretag just nu på att gå igenom sina lager för att hitta någon ytterligare kandidat.
Läs hela inlägget »
Läkemedelsföretag som är ute efter nya intäkter brukar ofta prova om redan godkända läkemedel har effekt på nya sjukdomar. Då är säkerheten redan känd, bieffekterna kända, prövningarna enklare att ta sig igenom och investeringen därmed mindre. Precis detta har nu hänt i fråga om åldrande i och med att ett malarimedel visat sig kunna imitera kalorireduktion, en metod som är väl etablerad för att förlänga livet.

Det handlar om en substans som heter artemisinin som nu har visat sig imitera kalorireduktion på jäst. Jäst är i och för sig en varelse som står långt ifrån människan, men den finns ändå en del gemensamma gener. Just kalorireduktion har visat sig fungera på både jäst och på däggdjur som möss och råttor. På människor är dock ett test inte genomförbart, bland annat eftersom metoden innebär att under lång tid reducera kaloriintaget så pass kraftigt att det inte alls är behagligt. Det är just detta som gör att det pågår en jakt efter att imitera kalorireduktion, så att man slipper att utsätta sig själv för att ständigt vara hungrig.

Slutsatsen är alltså att det å ena sidan är mycket forskning kvar att göra, men å andra sidan så handlar det om ett läkemedel med relativt milda bieffekter som eventuellt faktiskt kan gå att använda över lång tid.
Läs hela inlägget »
Det pågår lite av en hype kring att låta äldre individer få blod från yngre. Tunga medicinska tidskrifter presenterar det som det nya stora som händer i fråga om åldrandeforskning.

Men det finns faktiskt redan ett par studier där man följt livslängden hos möss, och nyligen kom en ny. Sammanfattningsvis kan man säga att det sannolikt finns en påverkan, men att den inte är så stor.

I den mån effekten finns verkar den åtminstone delvis ha att göra med att stamcellerna återgår från sitt vilostadium (senesence) när blodplasma från yngre överförs till äldre individer.

Samtidigt så verkar det finnas mycket mer att undersöka i ämnet, och studierna är än så länge små och preliminära. I den senare studien användes till exempel möss som är särskilt framavlade för att visa tecken på åldrande snabbare än vanliga möss. Detta kan ha påverkat resultaten.
Läs hela inlägget »
Det kallas extracellulär matrix (ECM), den substans som finns mellan kroppens celler och som stagar upp den. Även kommunikation mellan cellerna sker via ECM. Nu (eller faktiskt redan i december) presenterades forskning som tyder på att dess roll i åldrandet är viktigare än vad som tidigare trotts. 

Forskningen visade att en rad ämnen som förlänger livet på rundmasken C elegans även förändrar genuttrycket hos ECM, och bland annat ökade produktionen av kollagen, ett protein som finns i bland annat ben, senor och i huden. Kollagen är ett mycket vanligt ämne i kroppen och kan beskrivas som ställningen som kroppen hänger fast i.

Mycket forskning om åldrandet är fokuserat på cellen, men även utanför cellerna förändras kroppen. Vill man påverka åldrandet behöver alltså även detta ändras.
Läs hela inlägget »
Det är mycket nakenråttor nu! Det senaste är att deras förmåga att upprätthålla DNA:et och genernas stabilitet över åren är bättre än såväl möss som människor. De gener som är förknippade med mekanismer för att reparera DNA är annorlunda hos råttorna, och sannolikt bättre. Detta enligt en artikel i Aging Cell, som dessutom kan läsas i sin helhet eftersom det är en open access-artikel.

Ett skadat DNA är något som både förknippas med cancer och med åldrande. Nakenråttor både lever nästan tio gånger längre än vanliga råttor, och får så vitt är känt aldrig cancer.

 
Läs hela inlägget »

Nakenråttor får inte cancer. De är bland däggdjur unika i att att de verkar vara immuna mot denna sjukdom. Nu visar ny forskning att en gen som även hos människor hindrar utvecklingen av cancer hos nakenråttor ser till att ett protein produceras som inte produceras hos människor. Kanske är detta skillnaden mellan cancerfrekvensen hos människor och nakenråttorna?

Hur stort problem är då cancer för åldrandet? Å ena sidan har jag från flera källor (som jag dock inte lyckas bekräfta!) hört att om all cancer kunde botas skulle medellivslängden bara öka med tre år - vilket inte låter så värst imponerande. Å andra sidan så är cancer en sjukdom som blir relativt sett vanligare som dödsorsak, eftersom vården blivit så pass mycket bättre på att ta hand om andra sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar. Så pass mycket bättre att medan Cancerfonden gör reklamkampanjer där man säger att 1 av 3 svenskar får cancer, så kommer det såvida inget radikalt sker i fråga om förebyggande arbete att snarare handla om 1 av 2 av de som idag är medelålders i Sverige.  

Läs hela inlägget »