NY FORSKNING OM ÅLDRANDE

Nature publicerade här om dagen ny forskning som visar att mitokondrier som fungerar sämre med åldern sannolikt gör det på grund av epigenetik. Annars brukar ofta mutationer anges som orsak men sedan tidigare har det visat sig att dessa inte är så vanliga som man trott.

Samtidigt är det många genuttryck som behöver ändras. Nyligen kom ett forskningsresultat som tyder på att inte mindre än 1450 genuttryck är inblandade i åldrandet. Det innebär sannolikt också att det är mycket som behöver ändras i kroppen för att vi ska kunna hindra de negativa följderna av åldrandet.

Genterapi har varit nästa stora grej sedan någon gång på 90-talet. Men har hejdats av strikta regler om säkerhet - inte minst efter ett dödsfall vid en tidigare behandling. Här är en intervju med vd:n för BioViva, ett företag som vill ta fram genterapibehandlingar mot åldrandet, men som hindras av lager och regler. Trots allt har de flera spännande koncept och har nyligen påbörjat säkerhetstester för två behandlingar - och vd:n Liz Parrish är själv försöksperson!

Det går så klart vara mer eller mindre optimistisk kring möjligheterna att hejda åldrandet och dess sjukdomar, men alldeles tydligt är i alla fall nuvarande regelverk inte anpassat för att stimulera forskare och läkemedelsföretag att ta fram nya behandlingar och ämnen som förebygger och hejdar åldrande.

Telomorerna har ofta setts som en central del av åldrandet, och korta telomerer har ett samband med flera typer av dåliga hälsotillstånd. Men vid en ny studie kom man fram till att det inte finns något samband mellan korta telomerer och frailty, alltså vad man skulle kunna kalla för skröplighet. Det här stödjer ett faktum som egentligen varit tydligt ett tag, nämligen att telomerernas roll i åldrandet är komplicerat och ännu inte klarlagt.

Vad detta säger om hur det kommer gå för dem som nu forskar om att förlänga telomererna genom att tillföra telomeras, ett ämne som finns naturligt i cellerna och som förlänger telomererna, är lika komplicerat och oklart. Sannolikt kan förlängda telomerer åtminstone till en del motverka åldrandet, men frågan är vilka delar och hur mycket.

Graden av frailty undersöktes för övrigt genom ett index som kallas Fried's criteria, och som innebär att man drabbats av trötthet, muskelsvaghet, oavsiktlig viktnedgång, långsam gång och låg aktivitetsnivå.

Rapamycin har på senare år fått mycket uppmärksamhet som ett läkemedel som visat sig kunna förlänga livet, åtminstone med några år. Problemet är att det visserligen är ett godkänt läkemedel, men det har samtidigt allvarliga biverkningar. Nu har dock forskare kunnat utveckla en slags dosering som innebär att man använder rapamycin under en period och därefter gör ett uppehåll, och detta visar sig vara ett sätt att undvika biverkningarna. De har även kommit fram till att två liknande ämnen är bättre på att undvika biverkningar.

Precis som metformin nu är på väg att på allvar studeras som en metod för att skjuta upp åldrandet så tar därmed även rapamycin ett steg på vägen. Ett annat alternativ är naturligtvis också att i stället ta fram ett liknande ämne som fungerar på samma sätt, vilket exempelvis Novartis uppenbarligen arbetar med.

Australienska tidningen "The age" har ett lämpligt namn för att publicera en artikel om olika intressanta framsteg inom forskning om åldrande. Det är så klart en populärvetenskaplig artikel, men ändå intressant.