NY FORSKNING OM ÅLDRANDE

Det biologiska åldrandet är en process som påverkar alla människor. Här presenteras nyheter om forskning som syftar till att göra livet mer hälsosamt - och längre. 

Idag har vi inte förmågan att påverka det biologiska åldrandet i någon större utsträckning. Men det finns mycket spännande forskning om åldrandets biologi, och det är det som är ämnet för Unggammal.

Senaste inlägg

Arkiv

Länkar

Etiketter

Senaste kommentarer

2016

Det finns en rad olika och väl etablerade metoder att förlänga livet på enklare djur, som exempelvis rundmasken C elegans. Forskare vid Buck Institute har exempelvis för tre år sedan kombinerat ett par av metoderna, för att se vad som händer. Det visar sig då att de hjälper varandra så att maskarna lever ännu längre. Sannolikt beror det på att flera aspekter av åldrandet hejdas och då uppnår maskarna en stabilitet som gör klarar av olika andra aspekter av åldrandet.

Om detta resultat går att extrapolera till människor är för tidigt att säga, men det är en väldigt intressant fråga att undersöka vidare. Olika behandlingar, mot till exempel celler som slutar fungera (senescence) eller som återställer immunförsvaret eller motverkar inflammation, kan kanske i kombination ge en bättre effekt än de kan var och en för sig. Kanske kan vi på så sätt bättre stå emot stressen som orsakar olika åldersrelaterade sjukdomar, och därmed leva längre och med bättre hälsa. 

Förhoppningsvis kommer vi under 2017 se forskningsresultat som utforskar dessa möjligheter. 
 

Läs hela inlägget »

Forskare vid Salk Institute har i Cell publicerat forskning där de lyckats förynga möss och få dem att leva 30 % längre. Metoden de använde var epigentisk, det vill säga att de förändrade de gener som uttrycktes så att genuttrycket blev mer ungdomligt. 

Forskarna använde fyra ämnen som fungerar för att skapa stamceller från vanliga celler. När dessa ämnen gavs till möss som var för tidigt åldrade föryngrades dessa. Mössen såg synbart yngre ut och fick bland annat bättre fungerande muskler och hud. 

Det ska påpekas att detta handlar om möss som är genförändrade för att efterlikna sjukdomen progeria, som är en ovanlig genetisk sjukdom som brukar liknas vid ett för tidigt åldrande. De människor som får progeria dör senast i 20-årsåldern, vanligen i åldersrelaterade tillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar. Det är alltså inte det normala åldrandet som har behandlats, vilket är en relativt stor skillnad.

Detta gör att behandlingen å ena sidan verkar vara lovande för just denna sjukdom, men i vilken utsträckning den fungerar på vanliga, åldrade människor är oklart. 

Samtidigt är forskningen lovande och vi ser fram emot fortsatt forskning med samma metoder på människor. 

Mer information finns även här. Och här.

Läs hela inlägget »

Åldrandet är en komplicerad process, eller kanske kan det snarast beskrivas som en mängd olika processer. Ibland dyker det därför upp forskning som tar upp nya aspekter, och det senaste exemplet är RNA-splicing. 

RNA-splicing påverkar enligt forskare vid Harvard åldrandet genom att sättet som RNA splittras förändras över åren. Genom att använda metoder som gör att rundmaskar lever längre kunde de se att splicingen förblev den samma längre upp i åldrarna. Det här är verkligen grundforskning, men kanske kan det så småningom leda till praktiskt användbara metoder. 

Läs hela inlägget »

Forskningsresultat från Caltech och UCLA visar att det genom att öka uttrycket av genen Parkin går att få cellernas mitokondrier att nyproduceras i snabbare takt, så att äldre och muterade mitokondrier byts ut snabbare. Detta gjorde att de bananflugor som användes i experimentet levde längre.

Cellernas mitokondrier, som är en viktig del av energiförsörjningen hos cellerna, kan på detta sätt föryngras hos flugor. Mitokondriernas åldrande är en viktig del av förklaringen till att vi försvagas med åldern, så det är därför värdefullt att kunna föryngra dem. 

Mitokondrier med muterat DNA fungerar sämre, och bidrar bland annat till Alzheimers, Parkinson och sarcopenia (åldersrelaterad försvagning av musklerna). Den process som testades ledde till att muterade mitokondrier byttes ut mot nya, som fungerar bättre. 

Läs gärna mer om forskningsresultatet här

Läs hela inlägget »

Hundraser vars thyroidfunktion försämras tidigare har kortare livslängd. Thyroid, som också kallas mjälte, är ett organ som är starkt kopplat till immunförsvaret. Hos hundar slutar det precis som hos människor att fungera när man blir äldre. 

En ny studie från Angela Holder mfl publicerades nyligen i PLOS one och visar hur olika hundrasers thyroidfunktion utvecklas. Hundarter som lever kortare tid hade mindre av något som kallas sj-TREC, och när de blev äldre fanns det så lite att det inte längre var mätbart. 

När immunförsvaret försämras, vilket det alltså också gör på människor, får det en rad negativa effekter. Vi klarar naturligtvis infektioner sämre, men det samma gäller även vaccinationer. Dessutom äkar mängden autoimmuna sjukdomar. Kroppen blir dessutom sämre på att bekämpa cancer, vilket också är anledningen till att det nu pågår mycket cancerforskning som syftar till att stärka kroppens eget immunförsvar.

Läs hela inlägget »

NMN, ett ämne som verkar mot en rad ålderstecken, testas nu i en fas 1-studie på människor. Studien satte igång redan i våras, och samtidigt har nu mer information kommit fram om vad som egentligen gör att NMN fungerar. Främst verkar det handla om att motverka inflammation hos äldre. Dock är det oklart om vilken funktion NMN har på människor, även om data från studier på möss ser lovande ut.

Mer information om själva studien finns i tidskriften Aging and Mechanisms of Disease 

Läs hela inlägget »

Det finns en mycket lång rad ämnen som har visat sig förlänga livet på C elegans, rundmasken som är det kanske mest använda laboratoridjuret av alla. D-vitaminer är ett av dem, och nu har Buck Institute undersökt vilka mekanismer som leder till att detta fungerar och ger masken en tredjedel längre liv. En del av dem borde även fungera på människor och forskarna spekulerar nu i om d-vitamin kan ha en modest effekt även på människors livslängd. 

Mekanismerna verkar handla om att vitaminen påverkar uttrycket hos några gener som sedan tidigare är kända för att påverka livslängden. Det man ser i cellerna är påverkan på proteiners förmåga att behålla sin form - något som man sedan tidigare vet är viktigt för livslängden. 

Givet att d-vitamin är ofarligt i små doser och att vi som bor på nordliga breddgrader ofta har d-vitaminbrist kan detta var något som det kan finnas anledning att äta som kosttillskott. De flesta andra vitaminer har nu sedan länge visat sig vara olämpliga att äta för mycket av och dagliga vitamintabletter är sannolikt direkt skadliga. 

(Om någon undrar över bilden så innehåller kantareller väldigt mycket d-vitaminer...)

 

Läs hela inlägget »

Allt fler företag introducerar nu kommersiella produkter som använder de senaste årens fokus på telomererlängden och dess betydelse för åldrandet. "Testa din verkliga ålder" är ett typiskt budskap som används i marknadsföringen. Frågan är hur användbara de här testerna egentligen är. 

Washington Post har publicerat en artikel där man frågat ledande forskare vad längden på telomererna egentligen säger om en persons sjukdomsrisk. Ganska lite, är svaret. 

Läs hela inlägget »

Efter de senaste årens spännande forskningsresultat om att rensa ut celler som åldrats och hamnat i det vilostadie som brukar kallas senescence ser vi nu en mängd pågående forskning. Bloggen Fight Aging har satt ihop en sammanfattning av de senaste resultaten om detta. 

Det handlar bland annat om att bättre kunna hitta, mäta och definiera senescence, vilket är nog så viktigt när man ska bedöma och utforma behandlingar. Fight Aging är en blogg som ibland är lite väl kritisk mot att forskningen går långsamt, och det är något man får försöka ha lite tålamod med även i det här inlägget. 

Läs hela inlägget »

Forskare transplanterade in livmodrar från unga möss i äldre möss - vilket föryngrade dem. Bland annat började immunförsvaret fungera bättre och mössen blev bättre på att hantera sitt blodsocker. 

Forskningen leddes av Jeffrey Mason vid Utah State University, Logan och rapporterades nyligen i New Scientist. Samma forskargrupp har redan tidigare visat att mössen lever upp till 40 procent längre med unga livmödrar.

Läs hela inlägget »

Nu sprids nyheten om att den maximala livslängden inte längre ökar. Bland annat svenska medier rapporterar att de 122 år som Jeanne Calment hade uppnått vid sin död 1997 är ett rekord som blir svårt att slå. Ursprunget är en ny analys som publicerats i Nature

Samtidigt som detta väl egentligen inte är någon oväntad nyhet för den som följt fältet ett tag så är det ändå intressant att se en uträkning som bekräftar bilden. En debatt har naturligtivs uppstått om frågan, och uppenbart är förstås att uträkningen inte tagit hänsyn till eventuella nya behandlingar som motverkar åldrandet. 

Det som kan slås fast är hur som helst att ingen människa kan leva mer än maximalt 125 år, utan nya medicinska framsteg. Den som följer den här bloggen vet dock att det pågår mycket spännande forskning med just denna inriktning. 

En annan intressant fråga är hur medellivslängden kommer utvecklas framöver. Denna har i Sverige och många andra rikare länder ökat i stort sett kontinuerligt sedan tidigt 1800-tal. Från början handlade detta mest om att en förbättrad hygien och medicinska framsteg hejdat en del virussjukdomar som tidigare inneburit att många dött när de varit unga. På senare år har dock till exempel förbättrad behandling av hjärt- och kärlsjukdomar i medelåldern haft betydelse. Eftersom det handlar om medeltal så har dessa framsteg haft stor inverkan på medellivslängden. 

Numera är det dock så pass ovanligt med en tidig död att eventuella framsteg i fråga om ungas hälsa inte märks i statistiken i någon större utsträckning. På senare år har därför den fortsatt ökade medellivslängden handlat om att äldre lever något längre. Men framstegen blir nog allt mer marginella framöver. Till exempel skulle botandet av all cancer enligt en uträkning innebära en ökad medellivslängd med endast runt tre år. Det enda som skulle kunna påverka medellivslängden i någon större utsträckning är antagligen att behandla själva åldrandet.

Läs hela inlägget »

En studie på äldre visar att graden av inflammation är ett bra mått på hur länge någon kommer leva. Däremot är inte längden på telomerer ett bra sätt att mäta.

Det här bekräftar bilden av telomerer som något som visserligen har med åldrandet att göra men kanske inte i första hand är en orsak till åldrandet. Inflammation är däremot närmare förknippat med dödsfall och åldrande generellt.  

Läs hela inlägget »

Vårt DNA förblir det samma hela livet, men de gener som är aktiva och vilka motsvarande proteiner som uttrycks förändras med tiden. Åldrandet kan alltså handla om epigenetik, så att genuttrycket styr åldrandet, i större eller mindre utsträckning. Nästa fråga är också exakt vilken del av genuttrycket som i så fall orsakar åldrande och vad som i så fall kan göras åt saken. 

En ny studie från forskare vid Leidens universitet och som omfattar 3 000 människor visar nu att det visserligen stämmer att genuttrycket förändras med åldrandet, men att vissa äldre har ett genuttryck som motsvarar en 25-åring. Betyder detta att de åldras bättre och friskare? Det har forskarna ännu inte kunnat svara på, men mer forskning på ämnet pågår. 

Läs hela inlägget »

Träning har en rad positiva effekter, inte minst sådana som har med åldrande att göra. De som tränar regelbundet lever också flera år längre. Men problemet är att långt från alla lyckas klara av att genomföra något träningsprogram att tala om. Därför finns det goda skäl att försöka hitta sätt att ersätta träningen med en behandling som ger samma effekt.

Den viktigaste effekten av träning är att den sätter igång fettförbränningen. Vi vet idag att det finns ett protein som blockerar att de gener uttrycks som sätter igång fettförbränning om vi inte tränar. Att blockera det här proteinet borde därför vara en framkomlig väg.

Just detta gör ämnen som kallas HDAC inhibitor, men dessvärre når de bara delvis samma effekter som träning. Detta enligt forskning som nyligen publicerades i Cell. Effekterna är ändå så pass intressanta att det finns skäl att tro att det kommer komma mer spännande resultat på området. 

Läs hela inlägget »

Transposoner, är det något som har med åldrande att göra? Forskare vid Brown University menar att det är möjligt och till och med troligt. De har undersökt hur bananflugor när de blir äldre får allt fler transposoner som hoppar omkring och sätter in sig själva i flugornas DNA. Detta är något som ökar exponentiellt med åldern och som dessutom visar sig minska om flugorna får mindre att äta - något som stämmer med forskningsresultat om att åldrande motverkas av kalorireducering.  

Att transposoner är en del av vårt DNA är något som varit känt i decennier, och de har sagts ha en positiv effekt i att de kan orsaka mutationer som bidrar till evolutionen. Men de har också visat sig kunna orsaka en rad genetiska sjukdomar.

Läs hela inlägget »

Inte så många människor lever till de är mer än 110 år gamla, och det gör också att vår kunskap om vad de sedan dör av har stora brister. I en ny undersökning har fyra hjärnor från personer som avlidit efter 110 års ålder undersökts. Även fast flera av dem hade Alzheimers och andra sjukdomar så måste ändå slutsatsen vara att de är relativt friska. Det är alltså inte självklart att vara i dåligt mentalt skick bara för att man är gammal, även om de som lever så här länge sannolikt har en bättre medfödd förmåga att motstå åldrandet än de flesta av oss. 

Läs hela inlägget »

Forskare har höjt livslängden på möss med nära 60 procent, och en enstaka mus levde motsvarande 140 år för en människa. Detta genom att kortvariga doser av läkemedlet rapamycin gavs när mössen redan var i medelåldern.

Det är sedan tidigare känt att rapamycin har en positiv effekt på livslängden, men en utmaning är att läkemedlet har starka biverkningar när det används under en längre tid. Långtidsbehandling är också den normala användningen av rapamycin idag, eftersom det är ett läkemedel som är godkänt för att användas av patienter som genomgått en organtransplantation. 

Den nu publicerade undersökningen, som genomförts av forskare vid University of Washington, har undersökt olika sätt att använda rapamycin för att maximera effekten och undvika biverkningarna. Vilket nu alltså gett ett överraskande gott resultat. Mössen som behandlades var i en ålder som motsvarar ca 60 år hos människor. De behandlades med rapamycin under 90 dagar och därefter visade de sig vara både betydligt friskare och levde alltså betydligt längre än normalt.
 

Läs hela inlägget »

En ny studie som publiceras i Aging visar att OS-idrottare vars resultat är som bäst när de är relativt sett unga också dör tidigare, i jämförelse med de som peakar lite senare. Det här stämmer överens med teorin om att en snabb kroppsutveckling sker på bekostnad av kroppens förmåga att hålla sig i trim längre. Fördelen med en snabb utveckling skulle då ur evolutionär synvinkel vara att individen kan fortplanta sig mer och snabbare i unga år. Medan en långsammare utveckling kan innebära att individen kan fortplanta sig längre upp i åldrarna. 

Läs hela inlägget »

Forskare vid Mayo Clinic har nu kunnat visa att den vanligaste formen av reumatism orsakas av celler som hamnat i viloläget senesence. Antalet celler i senesence i kroppen ökar med åldern och är förknippat med många ålderssymtom. Att senesence visar sig orsaka reumatism kan leda till att det kommer forskas mer om behandlingar som kan förhindra senesence eller som kan rensa ut celler i senesence ur kroppen. Behandlingar som alltså kan motverka åldrandet i stort. 

De som läser den här bloggen regelbundet vet att det redan finns relativt långt gångna förslag på hur man kan behandla dessa celler, och det finns även de som menar att senesence är den mest centrala delen av åldrandet

Läs hela inlägget »

Kvinnor som får en tidig menopaus verkar vara biologiskt äldre än de som får en sen dito. Detta visar en studie på 3 100 kvinnor som publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences nyligen. Förändringen syns i den epigentiska profilen, där forskare ser en rad tecken som tillsammans utgör en slags klocka som visar cellulärt åldrande. Sedan tidigare vet man att de som går igenom en tidig menopaus lättare drabbas av en rad sjukdomar. 

Läs hela inlägget »

Cellernas telomerer förlängs framför allt av ämnet telomeras. Detta gör att cellerna kan fortsätta delas, vilket gör att åtminstone möss har visat sig leva längre när de har mer telomeras. Problemet är att även cancer behöver telomeras. Detta gör att det idag finns forskare som arbetar med att stänga av telomerasproduktionen hos människor, för att på så sätt påverka cancertumörer. Samtidigt som det finns forskare som arbetar på terapier mot åldrande som går ut på att öka telomerasproduktionen. Tidigare har man trott att detta borde öka risken för cancer men åtminstone i fråga om möss har det visat sig vara tvärt om. Här är en kort genomgång av en del av den senaste forskningen om telomeras och vad vi kan förvänta oss i framtiden. 

Läs hela inlägget »

Forskare vid University of Buffalo har upptäckt en gen, Nanog, som när den aktiveras visar sig föryngra kroppens stamceller. Det här kan leda till behandlingar mot en rad av de sjukdomar som följer av åldrandet, som t.ex. Alzheimers och arteroskleros. 

Genen har i en serie experiment visat sig kunna aktiveras och sätter då igång de stamceller som inte längre fungerar så väl, beroende på åldrande. Detta sätter i sin tur igång cellulära processer som stängts av och som motverkar en rad åldersrelaterade symtom. 

Forskarna letar nu efter ämnen som kan sätta igång eller ersätta Nanog. Studien publicerades nyligen i Stem Cells. 

Läs hela inlägget »

CRISPR/Cas9 är en metod för att förändra gener som är överlägsen tidigare metoder. På bara ett par år har den revolutionerat möjligheterna att redigera gener på ett relativt smidigt sätt. Nu börjar den även hitta fram till användningsområden inom genuttryck och konkreta behandlingar av sjukdomar. Här är en uppdatering utifrån ett åldrandeperspektiv. 

Läs hela inlägget »

Ett rigoröst experiment utförs sedan 11 år av National Institute of Aging (NIA). 30 olika ämnen och dess effekter på åldrande testas på möss och dessutom utförs parallella experiment av tre olika grupper av forskare. Detta gör att forskningen borde ge mer tillförlitliga resultat än vad som är normalt.

Bland de förvånande resultaten hittills är att metformin inte visade på några signifikanta effekter. De ämnen som däremot faktiskt visat resultat är aspirin, NDGA (nordihydroguaiaretic acid), rapamycin, acarbose, methylene blue, protandim och 17-α-estradiol. Det ska dock sägas att effekterna var relativt små, även om rapamycin gav ganska god effekt. 

Läs en intressant genomgång av resultaten här.

Läs hela inlägget »

Människor blir allt äldre samtidigt som vi envisas med att gå i pension vid 65 års ålder. Samtidigt föds det i många länder allt färre barn. Detta är en ekvation som förstås inte går ihop.

En intressant artikel i The Longevity Reporter går igenom de följder man kan förvänta sig om livslängden förlängs. Kommer även människor vara friska längre eller bara leva längre - fast som sjuka? 

Redan idag har man fått möss att leva ungefär dubbelt så länge som normalt. Det borde inte vara omöjligt att hitta en behandling som får människor att leva kanske tio år längre. Läs mer om den här typen av resonemang i artikeln. 

Läs hela inlägget »

En spansk forskargrupp under ledning av Maria Blasco vid Spanish National Cancer Research Centre har genom att utvidga en kultur av inducerade pluripotenta stamceller skapat musceller med abnormt långa telomerer, och sedan fött upp möss med dessa celler. Alltså utan att exempelvis ändra genen som styr produktion av telomeras, det ämne som normalt ökar telomerernas längd.

Det visar sig att mössen visar upp en del tecken på lindrigare åldrande. Intressant är också att de verkar få en mindre mängd cancer än normalt, vilket är tvärt emot vad som slentrianmässigt brukar hävdas. Den gängse teorin är nämligen att telomererna förkortas för att motverka cancer, men detta börjar bli en allt mer tveksam teori. 

Läs hela inlägget »

Mycket få svenska forskare arbetar med åldrandet, men ett team vid Göteborgs Universitet under ledning av Mikael Molin är ett undantag. Nu har de fått fram ett mycket intressant resultat som ska publiceras i Cell, en av de mer välrenommerade tidskrifterna som finns. Sarah Hanzén är huvudförfattare.

De har upptäckt att enzym kallade peroxiredoxiner kan reducera de proteiner som ansamlas i cellerna och påskyndar åldrandet. Dessa proteinansamlingar har bland annat visat sig vara inblandade i Alzheimers och Parkinson. Forskargruppen har nu visat att kalorireduktion får peroxiredoxinerna att bli mer aktiva, vilket påverkar livslängden hos jäst. 

Enzymet fungerar genom att hjälpa andra enzym hitta de skadade proteiner som normalt rensas ut från cellen. Om enzymet inte fungerar uppstår ansamlingarna av protein som över lång sikt skadar cellerna. 

Läs hela inlägget »

I söndags diskuterade Sveriges Radios Filosofiska Rummet frågan Evigt liv. Det blev en intressant och ovanligt balanserad diskussion om hur man kan tänka på att förlänga livet. 

Frågorna är så klart av det filosofiska slaget, som "Hur länge vill vi leva?", "Hur förändras livet om man vet att man kommer leva 150 år?" och "Kan det bli tråkigt att leva länge?". 

Läs hela inlägget »

Evolutionsteorin går bland annat ut på att egenskaper hos djur som lyckas fortplanta sig och föra sina gener vidare lever vidare medan egenskaper hos djur som inte lyckas fortplanta sig dör ut. Borde då inte djur som lever länge ha en fördel genom att de hinner fortplanta sig i större ustträckning? Därmed borde det finnas ett naturligt urval som gynnas ett senare åldrande.

Enligt flera teoretiker, inte minst Peter Medawar, så dör djur i naturen även utan åldrande. Om de åldras eller inte spelar därför ingen roll. Detta är alltjämt den förhärskande hypotesen, men stämmer den verkligen? 

Detta beror bland annat på huruvida djur i naturen dör av ålder eller inte. Det är nog mycket tveksamt att hävda att de inte gör det. En genomgång av någon som är mycket kritisk till Medawar med flera publicerades nyligen.. 

Läs hela inlägget »

Det är en av de äldsta teorierna för att förklara åldrandet. Fria radikaler ska oxidera viktiga delar av cellen och ge en rad dåliga effekter. Problemen kring teorin är dock många. Exempelvis bildar kroppen sällan så mycket fria radikaler som när vi tränar - men samtidigt är detta förknippat med en rad positiva effekter. 

Nu har forskare undersökt vad som händer när man odlar celler vid olika syrehalt. Det visade sig paradoxalt nog att det snarast verkar vara så att de celler som härrör från arter som lever längst (såsom nakenråttorna här till höger) var mer känsliga. 

Det är ytterligare en spik i kistan för teorin om fria radikaler. Den ska inte hela avskrivas som en möjlig liten del av vad som påverkar vår kropp och våra celler när vi blir äldre, men det är inte någon av de viktigare delarna. 

Läs hela inlägget »

De som tror att åldrande är ett epigentiskt program som långsamt men säkert sätts igång och orsakar skador som leder till vår död har ett forskningsprogram på gång. Genom att analysera en mängd gener och genuttryck borde det gå att ta fram möjliga epigentiska förändringar som kan påverkas för att återställa kroppen till ett mer ungdomligt läge. 

En ny studie, GILGA-mesh, ämnar göra just detta med möss. Hela planen berättas det nu om på Josh Mitteldorfs blogg. 

Det är en högst kontroversiell teori som underbygger den här forskningen men samtidigt verkar forskningen som behövs för att testa den vara väldigt genomförbar. 

Läs hela inlägget »

När människan utvecklas från foster till vuxen så är det kroppen själv som gör jobbet. Men hur går det till? Det är i stort sett okänt, men ledtrådar har nu hittats i ödlor där flera microRNA är inblandade när ödlor exempelvis återbildar en svans som tappats. 

Är detta relevant för människor? Ja, sannolikt så har vi samma förmågor eller åtminstone något liknande. De är dock inte igång hos vuxna människor. 

Eventuellt finns det möjligheter att vid valda tillfällen och på vissa platser i kroppen sätta igång mekanismer som liknar dessa. Mycket forskning återstår dock innan detta är möjligt.

Läs hela inlägget »

Att kraftigt reducera mängden kalorier man konsumerar leder sannolikt till ett längre liv. Men kanske tänker man att det är ett tråkigt sätt att leva. En studie visar nu att de som följer den här kosten mår bra. De rapporterar gott humör, hög livskvalitet, sover bra och så vidare.

Läs hela inlägget »

Flera epigentiska förändringar har nu visat sig ha ett nära samband med livslängd hos möss. Switcharna orsakas av stress i början av livet och gör att enzymer uttrycks i cellerna eller inte. Sambandet med livslängd är enligt forskarna bakom studien det starkaste som setts.

Att det finns en koppling mellan svält i början av livet och lång livslängd är känt sedan länge. Även att reducera kaloriintaget i största allmänhet är den kanske mest etablerade metoden för att förlänga livet och den fungerar i de flesta arter.

Studien kommer publiceras i nästa nummer av Cell.

Läs hela inlägget »

Lysosymer är en slags organell i kroppens celler som framför allt ägnar sig åt att bryta ner restprodukter av olika slag. Här är en genomgång av lysosymernas roll i åldrandet.

När lysosymerna inte fungerar som de ska kan olika ämnen ansamlas och orsaka sjukdomar. Detsamma gäller i fråga om åldrande.

Lysosymerna hanterar den nedbrytande process som kallas autophagy, som egentligen består av flera olika processer. Lysosymerna lagrar också olika näringsämnen, och när denna lagring i samband med åldrande ändras så kan det påverka.

Det finns också exempel på att lysosymerna kan påverkas på sätt som förlänger livet hos rundmaskar (C elegans). Detta är också något som det berättas om i artikeln som jag länkar till här ovanför.

Läs hela inlägget »
Nu finns det första exemplet på att det går att med genterapi förlänga telomerer hos en människa. 44-åriga vd:n för BioViva, Elizabeth Parrish, genomförde sitt företags behandling på sig själv tidigare i år. Tydligen ledde till önskat resultat, enligt publicitet här om dagen.

Exakt vad detta leder till i fråga om hennes hälsa och möjligheter att leva längre kanske är oklart, men det är hur som helst en spännande forskning.
Läs hela inlägget »

De mest etablerade teorierna kring åldrande går ut på att evolutionen inte gynnar åldrandet, utan att den är en bieffekt eller helt enkelt inte intressant för evolutionen. Men det finns även de som menar att evolutionen gynnar ett program som sätter igång åldrandet. Orsaken skulle vara att en art som inte åldras inte heller förändras genetiskt, inte utvecklas och därmed i det långa loppet inte klarar konkurrensen. Sedan finns det även en rad teorier som inte fokuserar lika mycket på åldrandets funktion utan mer på hur den verkar. Denna flora av teorier är svåra att få ihop och kanske är det så enkelt att de alla har sina poänger. Detta är i alla fall utgångspunkten för en artikel av Vadym N Gladyshev som nyligen publicerades i Aging Cell

 

Läs hela inlägget »
Telomerernas längd har ibland sagts vara en klocka som tickar ner till döden inträffar. En undersökning från Princeton University visar dock att telomerernas längd bara är marginellt bättre än slumpen på att förutsäga dödlighet.

Att bara utgå från personens ålder gav ett bättre resultat, och likaså en persons rörlighet till exempel förmåga att gå i trappor.

Detta är ytterligare ett resultat som visar att telomererna, som är skyddande ändar på kromosomerna i cellerna, visserligen hänger ihop med åldrande och andra former av stress men knappast är en orsak.
Läs hela inlägget »
I en studie från Leiden University visar det sig att möss som äter 30 procent mindre kalorier än normalt får ett mindre aktivt immunförsvar. Kanske är detta ett av skälen till att möss, till skillnad från många andra djur, inte får en lika radikal livsförlängande effekt av kalorireduceringen.

De senaste åren har vi fått se en debatt om huruvida de båda studier som gjorts på apor har visat på någon livsförlängande effekt över huvud taget av att äta radikalt färre kalorier. Studien om immunförsvarsproblemen är ytterligare något som gör att man kan fundera över om detta är en behandling som är intressant att ens fundera på. 

Samtidigt finns det studier som visar att till exempel fasta ger positiva effekter på människor, och det finns även studier där man testar olika ämnen som sägs utnyttja samma mekanismer - men utan att minska hur mycket man äter. Kanske är detta en mer framkomlig väg för framtida forskning.
Läs hela inlägget »
Stamceller botade åldersrelaterad osteoporos hos möss, i en studie från University of Toronto och Ottawa Hospital. En enda injektion av mesennchymala stamceller (MSC) räckte för att osteoporosen i stort sett fullständigt kunde tas bort och benen föreföll unga.

Detta är en åkomma som åstadkommer uppskattningsvis 8,9 miljoner frakturer varje år. Ett fall som orsakar en fraktur är en vanlig början i en utförsbacke som för många äldre slutar med döden.

Det pågår redan studier med stamceller på människor som författarna nu ska komplettera med mätningar av hur deras ben har påverkats. Därefter går det att avgöra om det finns anledning att börja fundera på studier på människor inom fem år, säger forskarna.

 
Läs hela inlägget »
Nyheterna om celler i senescence, viloläget som många celler så småningom hamnar i och som är skadligt på flera sätt, kommer nu tätt. Det har gått så långt att några forskare menar att senescence är själva centrum för åldrandet. Det finns de som är skeptiska till detta så klart, och vi får väl se om telomererna kommer efterträdas som det mest haussade botemedlet mot åldrandet.

Hur som helst, artikeln i Frontiers of Genetics argumenterar för att subcellulära skador via senescence orsakar åldrandet så som det syns i hela systemet (individen). Senescence är en bro, helt enkelt genom att små skador i cellen (exempelvis DNA-brott, kortare telomerer och mitokondrieskador) så småningom når en nivå där senescence av cellen blir följden. Därmed orsakas SASP (senescence-associated secretory phenotype), som i sin tur orsakar nedbrytning av vävnaden.

Om de har rätt så är de nyligen rapporterade studierna där man rensade ut celler i senescence och uppnådde 20 procent längre livslängd hos möss bara början. Men långt ifrån alla tror dock att det ens finns ett centrum för åldrandet, så ytterligare forskning behövs verkligen.

En intressant aspekt av senescence är att dessa celler normalt rensas ut ur kroppen av immunförsvaret, och frågan är då om det skulle gå att få immunförsvaret att fungera bättre? Det pågår forskning om detta, och nyligen kom en artikel där man hittat aspekter av immunförsvaret som skulle kunna påverkas för att det ska bli bättre på att stöta ut celler i senescence.
Läs hela inlägget »

GDF-11, Growth Differentiation Factor 11, har tidigare visat sig vara ett ämne vars halt i blodet sjunker allt mer med åldern. Tillförs mer GDF-11 blir den kardiovaskulära hälsan bättre, och såväl hjärna som muskler visar tecken på att föryngras. Det här är också orsaken till att det är hälsosamt för äldre personer att få blod från yngre, så kallad parabiosis. Nu visar forskare att nivåerna på GDF-11 har ett genetiskt ursprung i väldigt stor utsträckning - ca 75 procent för att vara mer exakt.

Det här innebär att vi har en nyckel till hur nivåerna på GDF-11 kan påverkas och även till vad som gör att de är olika höga hos olika människor.

Läs hela inlägget »
Forskare har gett möss behandling med dasatinib och quercetin, två ämnen som rensar ut celler i senescence, det viloläge som orsakar inflammation och andra negativa effekter i kroppen hos äldre. Det visar sig att behandlingen gav positiva effekter på blodkärlen, vilket är något som inte är oväntat men som tidigare inte visats.

Senste åren har allt fler forskare fokuserat på att rensa ut celler i viloläge för att hejda åldrandets negativa effekter. Två företag,Oisin Biotechnology och Unity Biotechnology, har också bildats för att försöka få fram kliniskt användbara och godkända ämnen för mänskligt bruk.
Läs hela inlägget »
En kartläggning visar nu vilka gener som uttrycks i olika delar av kroppen och hur detta påverkar livslängden hos en rad olika däggdjur. Forskarna (Fushan et al) har på så sätt kunnat visa hur en rad gener uttrycks mer eller mindre för att påverka livslängden. Detta kan förklara sådana fenomen som att råttor lever ca tre år medan nakenråttor kan bli tio gånger så gamla - trots att de är närbesläktade och alltså borde ha likartade gener.

Det rör sig om en mycket lång rad gener som kan påverka livslängden, vilket också innebär att det är många gener som behöver påverkas för den som skulle vilja påverka livslängden. Eftersom människan är en av de däggdjur som lever längst, och särskilt i förhållande till närbesläktade arter, så kanske detta hur som helst inte är en framkomlig väg.
Läs hela inlägget »
I en ny studie som presenteras i Science idag har forskare på Mayo Clinic lyckats förlänga livet på möss med 17-35 procent genom att rensa ut celler i så kallad senescence, ett slags bestående viloläge. Forskarna rensade ut 50-70 procent av sådana celler från mössens medelålder och framåt, genom regelbundna behandlingar, och lyckades alltså få dem att leva klart längre.

En intressant sak att notera är att det rör sig om genetiskt förändrade möss som var särskilt anpassade för att det skulle vara lätt att rensa ut cellerna i senescence, och att metoden alltså inte går att översätta till människor. Det finns dock andra metoder och det finns även företag som ligger i startgroparna för att starta kliniska studier på människor i syfte att just rensa ut den här typen av celler.

En annan intressant detalj är att forskarna såg förbättrad funktion på hjärta och njurar och såg en minskning av cancertillväxt. Likaså i fråga om beteendet, som verkade yngre i den mening att de var mer nyfikna och intresserade av att utforska nya platser. Samtidigt såg de dock ingen förbättring i fråga om minnesfunktion, balans, kroppskoordination eller muskelstyrka. Det verkar alltså som att vissa aspekter av åldrandet påverkas men inte andra.

Kopplingen till cancer syns även i ett annat forskningsresultat från denna vecka, och som denna gång publicerades i Genes & Development. Forskare vid University of Pennsylvania har visat att ett enzym som släpps ut av celler i senescence stödjer inflammation som i sin tur leder till att cancer utvecklas och växer.
Läs hela inlägget »
Ett forskningsspår i fråga om åldrande är att undersöka signaler som får kroppen att åldras. Flera har föreslagits, som TGFβ och ALK5. Tanken är att genom att blockera att signaler skickas ut kan man också hejda åldrandet.

Det kan nog sägas vara en minoritet av åldrandeforskare som tror att detta är ett spår som kommer leda till en lösning av gåtan om åldrandet. Samtidigt är det spännande att se hur långt man kan nå, och det borde vara relativt enkelt att påverka signalerna.

Här är en genomgång av olika ämnen som kan tänkas påverka åldrandet och hur det i så fall fungerar.
Läs hela inlägget »
Kroppen skapar så kallade tvärbindningar (cross-links) som en biprodukt av metabolismen. Det finns även en koppling till Advanced glycation end products (AGEs) som har visat sig vara en del i bland annat åderförkalkning och diabetes typ 2.

Det pågår inte särskilt mycket forskning på det här området, men en del grundforskning finns det ändå. Nyligen gjorde en blogg med koppling till SENS Research Foundation en populärvetenskaplig genomgång av nuläget på området som är intressant läsning.

 
Läs hela inlägget »
Rynkor kanske inte handlar om liv eller död, men givet hur många hudkrämer som säljs med "antiaging" tryckt på paketet så är det uppenbart att det är viktigt för många. Nyligen presenterades en studie som visade att kollagen som äts oralt har en viss effekt på rynkorna.

Vad orsakar rynkorna? En annan studie visade nyligen på ämnen i blodet som gör att man rynkas mer eller mindre med åldern.
Läs hela inlägget »
FGF-21, som även kallas fibroblas growth factor 21, har av forskare vid Yale visat sig förlänga livet på möss med 40 procent. De stärkte även immunförsvaret. Naiva T-celler skapas normal av thymus men detta lilla organ skrumpnar ihop när man blir gammal. FGF-21 visar sig skydda mot detta, även om det inte är känt exakt hur det går till.

Forskarna ska nu undersöka om de kan få samma effekt genom att ge FGF-21 som läkemedel.
Läs hela inlägget »
Autophagy är en process där organellerna, små delar av cellerna, eller hela cellen förstör sig själv. Det senare kallas även programmerad celldöd. Nu visar forskare i en artikel som publicerats i Nature att de genom att öka autophagy får musklers stamceller att bli mer livaktiga, vilket gör att cellerna inte hamnar i vilostadiet senescence.

Autophagy visar sig genom att påverka stamcellerna kunna minska risken för sarcopenia, alltså den försvagning av musklerna som är vanlig hos äldre. Sarcopenia är en del av åldrandet som sänker livskvaliteten och även ökar risken för fall. I förlängningen är sarcopenia väldigt farligt, och behandlingar vore väldigt bra. I dagsläget finns det inga.

Faktum är att sarcopenia är något som ligger nära till hands att bli nästa del av åldrandet som inte längre ses som normalt, utan som något som är sjukt och ska behandlas. Ungefär på samma sätt har såväl hjärt- och kärlsjukdomar som demens för inte så länge sedan setts som normalt, något som äldre helt enkelt får stå ut med. Förhoppningsvis ändrar detta sig nu allt mer i fråga om sarcopenia.
Läs hela inlägget »