FORSKNING OM ÅLDRANDET

Ett rigoröst experiment utförs sedan 11 år av National Institute of Aging (NIA). 30 olika ämnen och dess effekter på åldrande testas på möss och dessutom utförs parallella experiment av tre olika grupper av forskare. Detta gör att forskningen borde ge mer tillförlitliga resultat än vad som är normalt.

Bland de förvånande resultaten hittills är att metformin inte visade på några signifikanta effekter. De ämnen som däremot faktiskt visat resultat är aspirin, NDGA (nordihydroguaiaretic acid), rapamycin, acarbose, methylene blue, protandim och 17-α-estradiol. Det ska dock sägas att effekterna var relativt små, även om rapamycin gav ganska god effekt. 

Läs en intressant genomgång av resultaten här.

Människor blir allt äldre samtidigt som vi envisas med att gå i pension vid 65 års ålder. Samtidigt föds det i många länder allt färre barn. Detta är en ekvation som förstås inte går ihop.

En intressant artikel i The Longevity Reporter går igenom de följder man kan förvänta sig om livslängden förlängs. Kommer även människor vara friska längre eller bara leva längre - fast som sjuka? 

Redan idag har man fått möss att leva ungefär dubbelt så länge som normalt. Det borde inte vara omöjligt att hitta en behandling som får människor att leva kanske tio år längre. Läs mer om den här typen av resonemang i artikeln. 

En spansk forskargrupp under ledning av Maria Blasco vid Spanish National Cancer Research Centre har genom att utvidga en kultur av inducerade pluripotenta stamceller skapat musceller med abnormt långa telomerer, och sedan fött upp möss med dessa celler. Alltså utan att exempelvis ändra genen som styr produktion av telomeras, det ämne som normalt ökar telomerernas längd.

Det visar sig att mössen visar upp en del tecken på lindrigare åldrande. Intressant är också att de verkar få en mindre mängd cancer än normalt, vilket är tvärt emot vad som slentrianmässigt brukar hävdas. Den gängse teorin är nämligen att telomererna förkortas för att motverka cancer, men detta börjar bli en allt mer tveksam teori. 

Mycket få svenska forskare arbetar med åldrandet, men ett team vid Göteborgs Universitet under ledning av Mikael Molin är ett undantag. Nu har de fått fram ett mycket intressant resultat som ska publiceras i Cell, en av de mer välrenommerade tidskrifterna som finns. Sarah Hanzén är huvudförfattare.

De har upptäckt att enzym kallade peroxiredoxiner kan reducera de proteiner som ansamlas i cellerna och påskyndar åldrandet. Dessa proteinansamlingar har bland annat visat sig vara inblandade i Alzheimers och Parkinson. Forskargruppen har nu visat att kalorireduktion får peroxiredoxinerna att bli mer aktiva, vilket påverkar livslängden hos jäst. 

Enzymet fungerar genom att hjälpa andra enzym hitta de skadade proteiner som normalt rensas ut från cellen. Om enzymet inte fungerar uppstår ansamlingarna av protein som över lång sikt skadar cellerna.