FORSKNING OM ÅLDRANDET
Det biologiska åldrandet är en process som påverkar alla människor. Här presenteras nyheter om forskning som syftar till att göra livet mer hälsosamt - och längre.
Idag har vi inte förmågan att påverka det biologiska åldrandet i någon större utsträckning. Men det finns mycket spännande forskning om åldrandets biologi, och det är det som är ämnet för Unggammal.
Senaste inlägg
- Har forskningen om åldrandet gjort framsteg under 2019?
- Bota åldersrelaterade hörselproblem
- Amyloider i hjärtat kan orsaka hjärtproblem
- mTORC1-inhibering ger inga resultat hos människor
- Är det möjligt att bota hjärt- och kärlsjukdomar?
- Stöd forskning om åldrandet
- Ökad mängd stamceller för bättre immunförsvar
- 7-ketocholesterol - lika dåligt som det låter
- Är fisetin en bra senolytisk behandling?
- Senolytisk behandling fungerar på människor
Arkiv
Länkar
Etiketter
blodtransfusioner parkinsons sjukdom styrka membran övervikt transplantationer programmerad celldöd google statistik maximal livslängd hjärt- och kärlsjukdomar stamceller health span död ålderstecken motion medellivslängd livslängd åldrande forskning mitokondrier sjukdomar fria radikaler cellreparation kost immunförsvaret djur kalorireduktion ros cytomegalovirus hjärtrytm stress calico demografi regeneretiv medicin minne telomerer
Senaste kommentarer
2017 > 02
0 kommentarer 
Forskare vid Lunds universitet, med David Bryder som huvudforskare, har publicerat en artikel i Nature Communications om hur blodets stamceller kan föryngras.
Forskarna använde äldre möss där man kunnat se en försämrad funktion på blodstamcellerna. De föryngrade cellerna genom att göra om dem till inducerade pluripotenta stamceller (IPS) och därefter låta dem bli nya blodstamceller. De uppförde sig då som om de var unga.
Det här kan vara ett sätt att förebygga flera av åldrandets sjukdomar, bland annat genom att immunceller produceras i tillräcklig utsträckning. Att det var möjligt att föryngra blodstamcellerna visar också att problemet med de åldrade cellerna inte var att deras DNA muterat, för detta är något som inte påverkas av återställningen. I stället måste det varit epigenetiska förändringar som ledde till att cellerna åldrats.
I och med att CRISPR blivit en allt mer lovande metod för att förändra människors DNA så börjar nu också spekulationerna komma igång om vilka genförändringar som skulle kunna förebygga de vanligaste sjukdomarna. En kandidat är PCSK9-genen som kodar för ett protein som påverkar kolesterolhalten i blodet. Nu har Astra-Zeneca genomfört en studie på möss där man permanent sänkt kolesterolhalten med hjälp av en CRISPR-terapi som getts i en enda injektion.
Metformin har sedan tidigare uppmärksammats för att det finns forskning som visar att det sannolikt förlänger livet hos människor. Nu visar ny forskning på jäst att det kan finnas andra ämnen som är mer effektiva på att påverka samma mekanism som metformin. Hydralazine visade sig förlänga livet på jästen med mer än 50 procent.
Metformin och de andra ämnena som undersöktes fungerar alla genom att de hejdar en process som kallas glycation. Glycation innebär att socker reagerar med proteiner i cellen, vilket leder till att dessa proteiner inte längre fungerar. Detta leder i förlängningen bland annat till diabetes typ 2. Metformin, som ju används som ett läkemedel mot diabetes typ 2, hejdar denna process.
Metformin förlängde den genomsnittliga livslängden hos jästen med 20-25% medan hydralazine förlängden den med 50-55%. Forskningen kunde också visa att det verkligen var just glycation som var mekanismen bakom den förlängda livslängden.
I samband med åldrandet bildas allt mer fibrös vävnad i våra organ och hindrar dem att fungera så bra som de borde. Denna vävnad är en form av bindväv och ska normalt inte finnas i organen. Att den ändå gör det är en reaktion på inflammation, vilket bland annat kan ses vid ärrbildning.
Fibrosen försämrar alltså organens funktion och orsakar allvarliga tillstånd av olika slag, bland annat i hjärtat. Det mest kända exemplet är cystisk fibros, som dock inte alls har med åldrandet att göra utan är en sjukdom som orsakas av ett genetiskt fel och som drabbar ungas lungor.
Ett sedan tidigare godkänt läkemedel mot just cystisk fibros, Pulmozyne, har nu även visat sig vara verksamt mot fibros hos möss som orsakats av en skada på hjärtat, enligt en studie. Detta skulle båda kunna användas för att hejda fibros vid akuta tillfällen, som hjärtattacker och lunginfektioner, och dessutom vid åldersrelaterad fibros. Exakt hur det senare skulle gå till är nog svårt att säga just nu, men förhoppningsvis får vi se mer forskning på området.
Bengt » Olika strategier för att rädda stamcellerna: ”Bra att det jobbas med detta. ”
Timmy » Intervju med en åldrandeentreprenör : ”Perfekt, har letat efter den intervjun men inte hittat den.”
Timmy » Lungor från grisar: ”Vad härligt att höra framsteg på den här fronten! ”
Timmy » Framtiden för behandling av celler i senescence: ”Intervjun är definitivt läsvärd! ”
Jan Björk » Ett steg närmare ett vaccin mot arteroskleros: ”Något som är väldigt intressant när det gäller just s.k tysta inflammationer är ..”