FORSKNING OM ÅLDRANDET

Det biologiska åldrandet är en process som påverkar alla människor. Här presenteras nyheter om forskning som syftar till att göra livet mer hälsosamt - och längre. 

Idag har vi inte förmågan att påverka det biologiska åldrandet i någon större utsträckning. Men det finns mycket spännande forskning om åldrandets biologi, och det är det som är ämnet för Unggammal.

Senaste inlägg

Arkiv

Länkar

Etiketter

Senaste kommentarer

2017 > 10

Det finns forskare som försöker hejda åldrandet genom att rulla tillbaka epigentiska uttryck till ett yngre stadium. Detta har redan provats på möss och visade sig då ha en god effekt, och förlängde livslängden med 50 %. Dock handlade det om väldigt speciella möss som åldrades för tidigt. 

Nu planerar ett nystartat företag, Youthereum Genetics, att finansiera forskning på människor genom att initiera en ny kryptovaluta. Valutan bygger på blockchainteknik, alltså som bitcoins. 

Läs hela inlägget »

Under året har två studier där äldre människor getts stamceller visat på positiva resultat. Det handlar om förbättrade värden, till exempel i form av minskad inflammation, såväl som förbättrad fysisk förmåga. Detta för att minska problemen med frailty, alltså den skörhet som många äldre drabbas av. 

Stamcellerna är så kallade MSC-celler som i ena studien transplanterats och i andra studien getts intravenöst. Eftersom cellerna inte lever så länge i kroppen verkar det som om det är påverkan på signalerna som skickas inom kroppen som ger effekten på inflammationen och åldrandet.

Studierna ska nu följas av större undersökningar, med fler människor. 

Läs hela inlägget »

I en artikel som idag publiceras i Nature Communications visar forskare från Case Western Reserve University School of Medicine och University Hospitals Health System en ny mekanism som styr åldrandet, främst av kardiovaskulärt åldrande. 

Det handlar om ett protein, Kruppel-like transcription factors (KLF), som vissa rundmaskar hade mer av än andra. Det fick dem att leva både längre och med bättre hälsa. De rundmaskar som hade mer KLF visar sig ha yngre funktion hos det kardiovaskulära systemet. Något som är viktigt för hjärt- och kärlsjukdomar och även demens.

Dessa proteiner minskar med åldern, och finns även hos däggdjur. Det visar sig att de påverkar autophagy, alltså den process där celler begår självmord med ökad ålder. Än så länge är det så oklart om samma mekanism fungerar hos människor. 

Läs hela inlägget »

En forskningsgenomgång i Aging visar nu hur möss kanske framför allt slipper en förtida död med hjälp av det på senare år omtalade läkemedlet rapamycin. Däremot är medellivslängdsförlängningen i en metastudie fastställd till i relativt blygsamma 13 procent.

Det ska dock sägas att i ett med att det handlar om att en mängd forskning slagits ihop så kan mycket väl det optimala sättet att ge rapamycin ge betydligt bättre resultat. Vad som händer är hur som helst, enligt metastudien, alltså att mössen verkar hålla sig friska längre. En fölängd healthspan, mer än en dito lifespan. Framtiden får utvisa om de mer positiva studier som vi sett går att replikera. Liksom vi också får se om resultaten visar sig hålla även hos människor. Eftersom rapamycin är en ett godkänt läkemedel kommer vi garanterat se forskningsresultat på det här området relativt snart.

Läs hela inlägget »

Med åldern försämras immunförsvaret, vilket inte bara ökar risken för influensa utan även faktiskt för cancer och många andra farliga sjukdomar. Det finns flera skäl till att immunförsvaret försämras, och ett av de viktigaste är att thymus (även kallad brässen) förtvinar med åldern. Eftersom det är här de så kallade T-cellerna produceras så försämras då immunförsvaret. Nu har forskare för första gången provat att återuppliva thymusen på nio mänskliga försökspersoner. Resultaten är inte presenterade, men det som ännu kommit fram verkar lovande.
 

Intressant är också att den metod som används i försöken är annorlunda mot andra terapier, som tidigare använts på möss, då till exempel stamceller använts. I stället använde man nu en metod för att omprogrammera cellerna så att mer så kallat FOXN1 uttrycktes. Eftersom detta är en av orsakerna till att thymus krymper så borde det åtgärda eller åtminstone minska problemet. Dessutom har denna metod fördelen att den liknar sådana behandlingar som redan visat sig fungera på människor och verkar vara ofarliga. Steget till ett godkännande från läkemedelsmyndigheter behöver därför inte vara så stort, även om det så klart är många år kvar till ett godkännande och ännu längre till behandligen blir allmänt tillgänglig. 

Läs hela inlägget »

De flesta sjukdomar, med undantag av infektioner, har en stark koppling till åldrande. Men betyder det att de är en del av själva åldrandeprocesserna? I fråga om cancer säger den förhärskande teorin att cancer orsakas av mutationer. Detta är långt ifrån självklart men hur som helst borde det om det är sant innebära att cancer ökar beroende på hur länge man varit vid liv snarare än hur gammal man är. Åtminstone så länge mutationerna sker slumpmässigt. Det skulle alltså vara tiden i sig snarare än åldrandeprocesserna som orsakar cancer. Men mycket tyder på att detta inte är hela sanningen.

Cancers koppling till åldrande har nämligen också andra aspekter. Bland annat påverkas cancer av epigetiska förändringar som kommer med åldern. Dessutom pekar mycket på att cancer även orsakas av inflammationskapande celler i så kallad senescence. Båda dessa saker är i allra högsta grad åldrandeprocesser och därför kan man också förvänta sig att behandlingar som motverkar åldrande även motverkar cancer. Ett aktuellt exempel på detta är metformin, som många menar fungerar förebyggande mot just cancer, och som även verkar leda till en något förlängd livslängd hos människor.

Läs hela inlägget »

New Scientist publicerar en artikel om hur ungt blod används av flera kliniker för att föryngra äldre. 8 000 dollar kostar det på den mest kända. Men det kanske egentligen inte fungerar så bra, utan det verkar som att ungt blod (det som används är dock plasman) egentligen inte föryngrar äldre i någon större utsträckning. Istället är det äldres blod som innehåller dåliga ämnen som skadar kroppen på flera sätt. Dessutom är bieffekterna antagligen relativt stora av att ta emot plasma.

Enligt artikeln har dessa skador hos äldre sannolikt mycket att göra med SASP, alltså att celler som hamnat i viloläget senescence släpper ut en rad inflammatoriska ämnen. Detta är dock sannolikt något som kan avhjälpas, åtminstone delvis, med hjälp av de senolytiska läkemedel som nu är under utveckling hos flera företag.

En alternativ approach behandlas också i artikeln, nämligen att rena blodet med en apparat som liknar de som används vid dialys. De tar då bort de proteiner som sänds ut av de vilande cellerna. Dessa apparater har fördelen att de inte behöver godkännande av läkemedelsmyndigheter, men å andra sidan är de sannolikt obehagliga att använda för patienten. Mänskliga studier kommer om ca fem år, tror forskaren som citeras i artikeln.

Läs hela inlägget »

En annan rubrik hade kunnat vara "Forskning siktar på att ta bort tvärbunden glucosepane", men det känns kanske inte lika spännande? Hur som helst så är det precis detta som forskarna försöker åstadkomma. Speciellt eftersom dessa orsakar många åldersförändringar.

Tvärbundningar är kopplingar mellan molekyler som gör ett material starkare, men i kroppen finns det dessvärre gott om oönskade sådana kopplingar, bland annat i den så kallade extracellulära matrixen. Dessa kopplingar bidrar bland annat till oflexibla blodkärl, gör skelett och brosk sköra och gör huden mindre elastisk. 

SENS Institute finansierar med hjälp av frivilliga bidrag denna forskning, som alla alltså kan bidra till. Spiegel Lab på Yale University utför forskningen. 

Läs hela inlägget »