FORSKNING OM ÅLDRANDET
Det biologiska åldrandet är en process som påverkar alla människor. Här presenteras nyheter om forskning som syftar till att göra livet mer hälsosamt - och längre.
Idag har vi inte förmågan att påverka det biologiska åldrandet i någon större utsträckning. Men det finns mycket spännande forskning om åldrandets biologi, och det är det som är ämnet för Unggammal.
Senaste inlägg
- Två nya ämnen mot åldrande och Alzheimers
- Senolytiska behandlingar kan riktas bättre
- Ju fler neuroner, desto längre livslängd
- Hur hallmarks of aging fungerat i möss
- Metformin - hur fungerar det mot åldrandet?
- Framgång mot Alzheimers i ny studie
- Kombinationer av läkemedel mot åldrandet ger bättre effekt
- Hudens åldersfläckar kan behandlas
- Fisetin - ett naturligt senolytiskt ämne
- Beror åldrande och cancer på ett sämre immunförsvar?
Arkiv
Länkar
Etiketter
blodtransfusioner parkinsons sjukdom styrka membran övervikt transplantationer programmerad celldöd google statistik maximal livslängd hjärt- och kärlsjukdomar stamceller health span död ålderstecken motion medellivslängd livslängd åldrande forskning mitokondrier sjukdomar fria radikaler cellreparation kost immunförsvaret djur kalorireduktion ros cytomegalovirus hjärtrytm stress calico demografi regeneretiv medicin minne telomerer
Senaste kommentarer
2018 > 08
0 kommentarer 
Forskare vid University of Texas gav möss med Alzheimersliknande symtom en senolytisk behandling som rensade ut deras senescenta celler. Detta hejdade sjukdomen, något de nu också vill prova på människor.
Mössen var relativt gamla och hade utvecklat en sjukdom som liknar Alzheimers. De hade proteinansamlingar (så kallade tau) som liknar de som finns hos människor med Alzheimers och flera andra hjärnsjukdomar. Efter tre månaders behandling med senolytiska läkemedlen Dasatinib och Quercetin hade sjukdomen stoppats. Aging Cell har publicerat studien.
Eftersom dessa båda läkemedel är godkända för andra användningsområden på människor så är steget till kliniska studier kort, vilket så klart är spännande.
För första gången har forskare lyckats transplantera i huvudsak konstgjorda organ hos grisar, ett djur som är relativt likt människan. Organen var egentligen lungor från döda grisar och där cellerna tagits bort så att bara strukturen fanns kvar. Därefter har lungorna fått framodlade celler från en annan gris, som sedan lungan opererats in i. Den verkar fungera.
Samma teknik borde fungera hos människor och har flera fördelar. Främst ökar det mängden tillgängliga organ för transplantation och det gör också att den som får organet inte behöver riskera att det stöts bort av det egna immunförsvaret. Det senare innebär också att det inte krävs immunnedsättande mediciner på samma sätt som vid en vanlig transplantation.
Det skulle eventuellt även kunna vara möjligt att odla fram lungor eller andra organ hos grisar och sedan använda dessa hos människor. Mycket återstår att göra innan en sådan utveckling blir möjlig, men forskningen är hur som helst ännu ett steg mot det som ibland kallas reservdelsmänniskan.
Timmy » Lungor från grisar: ”Vad härligt att höra framsteg på den här fronten! ”
Timmy » Framtiden för behandling av celler i senescence: ”Intervjun är definitivt läsvärd! ”
Jan Björk » Ett steg närmare ett vaccin mot arteroskleros: ”Något som är väldigt intressant när det gäller just s.k tysta inflammationer är ..”
Carina » Kan genterapi stoppa åldrandet?: ”Tack! så glad jag är att du tar upp detta, och att du har denna omfattande och v..”
Daniel » Åldrade immunceller orsakar håravfall och hudförändringar: ”Hej Skulle vilja gärna läsa hela artikeln som handlar om håravfall. Lider själ..”