FORSKNING OM ÅLDRANDET
Det biologiska åldrandet är en process som påverkar alla människor. Här presenteras nyheter om forskning som syftar till att göra livet mer hälsosamt - och längre.
Idag har vi inte förmågan att påverka det biologiska åldrandet i någon större utsträckning. Men det finns mycket spännande forskning om åldrandets biologi, och det är det som är ämnet för Unggammal.
Senaste inlägg
- Är det möjligt att bota hjärt- och kärlsjukdomar?
- Stöd forskning om åldrandet
- Ökad mängd stamceller för bättre immunförsvar
- 7-ketocholesterol - lika dåligt som det låter
- Är fisetin en bra senolytisk behandling?
- Senolytisk behandling fungerar på människor
- Senolytisk behandling ger levern tillbaka sin förmåga att läka sig själv
- Studie gör människors genuttryck yngre
- Hur vi kan regenerera oss unga
- Föryngrade musögon med epigenetik
Arkiv
Länkar
Etiketter
blodtransfusioner parkinsons sjukdom styrka membran övervikt transplantationer programmerad celldöd google statistik maximal livslängd hjärt- och kärlsjukdomar stamceller health span död ålderstecken motion medellivslängd livslängd åldrande forskning mitokondrier sjukdomar fria radikaler cellreparation kost immunförsvaret djur kalorireduktion ros cytomegalovirus hjärtrytm stress calico demografi regeneretiv medicin minne telomerer
Senaste kommentarer
2018 > 11
0 kommentarer 
Det kan tyckas självklart vad åldrandet betyder men för att kunna se om en behandling har effekt måste vi veta exakt. Därför är det viktigt att definiera vad åldrandet innebär. Precis det har Methuselah Foundation försökt göra. I ett långt dokument har de gått igenom existerande forskning och på punkt efter punkt visat exakt hur vi kan mäta kroppens förändringar.
Det är verkligen en lång och tankeväckande rad av försämringar av allt från hörseln till lungkapacitet och njurfunktion. Det kan dock vara en tröst att tänka att många av dessa ålderstecken sannolikt har liknande orsak, vilket gör att flera av dem kan påverkas samtidigt.
Forskare visar i en ny undersökning hur de kunde få senescenta celler att sprida sina skadliga effekter till omkringliggande celler. Detta gjorde de genom att sätta in senescenta celler på olika platser i möss och senare undersöka hur celler i närheten påverkades. Bland annat visade de sig att muskelfibrerna i omkringliggande celler förtunnades, vilket är ett kännetecken för sarcopenia, åldersrelaterad muskelsvaghet.
Forskarna säger att markörer för senescenta effekter ökar normalt med åldern men att omkringliggande cellers ålder i fråga om dessa markörer efter behandlingen verkade vara 32 månader i stället för deras faktiska ålder, som var 8 månader.
Detta är ytterligare stöd för att det borde vara verkningsfullt att hjälpa kroppen rensa ut senescenta celler. Något som det idag pågår mycket forskning kring.
Gurkmeja och fisetin är två ämnen som också är livsmedel. Fisetin finns bland annat i jordgubbar. Salk Institute berättar nu att gurkmeja och fisetin inte bara fungerar mot åldrande, utan även kan förebygga Alzheimers sjukdom.
De håller nu på att förbereda sig för de första studier på människor med två läkemedelskandidater som baserar sig på ämnena. Det finns också stor möjlighet att de saktar ner åldrandeprocesserna på flera sätt. Salk nämner bland annat att de kan skydda njurfunktioner och muskler.
Båda ämnena finns redan tillgängliga som kosttillskott men det kan nog vara en bra idé att invänta fler forskningsresultat innan man sätter igång att äta stora mängder av dessa ämnen.
En utmaning med senolytiska behandlingar, som är en av de mer lovande mot åldrandet, är att de kan döda en del friska celler. Vilket är ett problem i fråga om de celler som inte förnyas i kroppen, exempelvis neuroner och hjärtceller. Nu är spanska forskare på god väg att ta fram ett sätt att rikta behandlingarna så att de bara påverkar celler som verkligen är senescenta, alltså är i ett vilostadie som de inte kommer tillbaka till. Detta kan också ge en bra behandling för cancerpatienter som efter behandling ofta har en mängd senescenta celler i kroppen.
Det har länge diskuterats vad det är som gör att vissa djur lever längre än andra. Kroppstorlek verkar ha en viss betydelse, liksom metabolism. Ett långsamt stort djur lever alltså längre. Nu har dock hittat ett mått som förklarar 75 % av skillnaden i livslängd, nämligen mängden neuroner.
Vad beror det då på? Det vet nog ingen idag egentligen, men forskarna spekulerar i att det tar längre tid för individer med många neuroner att utvecklas till vuxna. Vilket ju exempelvis är fallet för människor i jämförelse med andra apor.
Det visar sig också stämma inte bara inom vissa grupper av djur utan även mellan exempelvis däggdjur och fåglar.
Här om dagen publicerades en artikel i Circulation Research där man reder ut hur forskning inom de så kallade hallmarks of aging, som alltså handlar om olika aspekter av åldrandet, har fungerat i möss. Sedan försöker forskarna även ta reda på hur forskningen borde fortsätta på området. Det handlar om en rätt teknisk artikel, men det är ändå intressant hur systematisk forskningen har blivit på området.
Bengt » Olika strategier för att rädda stamcellerna: ”Bra att det jobbas med detta. ”
Timmy » Intervju med en åldrandeentreprenör : ”Perfekt, har letat efter den intervjun men inte hittat den.”
Timmy » Lungor från grisar: ”Vad härligt att höra framsteg på den här fronten! ”
Timmy » Framtiden för behandling av celler i senescence: ”Intervjun är definitivt läsvärd! ”
Jan Björk » Ett steg närmare ett vaccin mot arteroskleros: ”Något som är väldigt intressant när det gäller just s.k tysta inflammationer är ..”