Vad är åldrande?

Vad är åldrande egentligen?

"Åldrande" är ett ord som kan handla om en rad olika saker, till exempel en inställning hos människor, eller om slitage på en väg. Den här sidan fokuserar istället på det biologiska åldrandet hos människor. 

Om vi håller oss till de rent biologiska delarna så är det mänskliga åldrandet en successiv försämring av kroppens fysik, som leder till försämrade kroppsfunktioner och en större sannolikhet att dö. Åldrande ökar risken att drabbas av en rad sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, Alzheimers sjukdom och cancer.

Dessutom blir en åldrad individ allmänt svag och skröplig, och den som inte drabbas av någon av de åldersrelaterade sjukdomarna dör till sist ändå. Få av oss blir äldre än 90 och längre än fransyskan Jeanne Calments dryga 122 år har sannolikt ingen levt någonsin. (Historier om yoghurt- och nötätande vegetarianska åldringar i så kallade "gröna zoner" är nästan enbart en blandning av myter och dåligt fungerande folkbokföring).

Är åldrandet en sjukdom?

Är det biologiska åldrandet samma sak som summan av alla sjukdomar vi får när vi blir äldre? Det är helt klart så att hög ålder är den främsta riskfaktorn för nästan alla de vanligaste dödsorsakerna i den moderna världen.

Än så länge har de flesta dock inte satt likhetstecken mellan åldrande och de nedsatta funktioner och åkommer vi får med åldern. Det finns många aspekter av åldrandet som ses som normalt, till exempel att vårt immunförsvar försämras eller att våra muskler försvagas. 

Över tiden har dock allt fler av ålderssymtomen börjat behandlas, som till exempel dålig hörsel och demens. Vi kan förvänta oss att allt fler delar av åldrandet kommer behandlas, och det pågår exempelvis mer eller mindre en kampanj för att åldersrelaterad muskelsvaghet, som också kallas sarcopenia, ska klassificeras som en sjukdom.

Svaret på frågan om åldrande är det samma som ett antal åldersrelaterade sjukdomar är alltså att vad som är en sjukdom håller på att förändras så att åldrandets olika aspekter allt mer klassificeras som en rad olika sjukdomar. 

Finns det då ändå något kvar, efter att alla nutida och framtida sjukdomar som har med åldrandet att göra har behandlats? Nej, utan åldrandet är just definierat som alla de saker som händer med vår kropp med ökad ålder och som får den att fungera sämre. Allt detta kommer givetvis så småningom att behandlas. När behandlingen av cancer och Alzheimers nått längre än idag kommer forskningen fokuseras på andra sjukdomar, helt enkelt.

Vad består det biologiska åldrandet av?

Samtidigt som åldrandet orsakar en rad sjukdomar så finns det också flera åldrandeprocesser i kroppen som bidrar till inte bara en utan flera av åldrandets sjukdomar. Det är dessa processer som är orsakerna till åldrandet.

En möjlig sammanfattning kom här om året när flera ledande forskare på området publicerade en artikel i tidskriften Cell med rubriken The Hallmarks of Aging. Dessa visar dock lika mycket på kännetecknen för åldrandet som på hur de ska behandlas, och blandar vilt dessa båda aspekter. 

Ett annat och bättre alternativ är de sju skador som åldrande orsakar som tagits fram av SENS Research Foundation. Här ligger fokus i stället på hur åldrandet skulle kunna åtgärdas och forskningen för att åstadkomma detta stöds av forskningsstiftelsen.

Kan åldrandet behandlas?

Under senare år har man upptäckt att åldrande sker på liknande sätt i en rad organismer och man har också kunnat hitta sätt att påverka det. Det är idag möjligt att i laboratoriet med hjälp av behandlingar få en mus att leva näst intill dubbelt så länge som normalt.

Kan åldrandet förebyggas redan hos de som lever idag? Ett väldigt vanligt tema i media och även bland forskare är att ta reda på hur man genom sin livsstil kan påverka sin hälsa och livslängd. Att undvika destruktiva vanor som att röka eller extremt stillasittande påverkar helt klart livslängden. Men även den som lever sunt lever statistiskt sett bara runt tio år längre än den kedjerökande, överviktiga soffpotatisen. 

Idag finns det en mängd olika behandlingar som visat sig förlänga livet på däggdjur, och sannolikt fungerar en del av dem även på människor. Det handlar till exempel om sedan tidigare godkända läkemedel, som metformin och rapamycin. Det handlar om nya behandlingar, som stamcellsinjektioner och så kallade senolytiska läkemedel. 

I framtiden kommer vi med stor sannolikhet kunna påverka åldrandet även för människan – och förr eller senare kan vi hejda det. Men när kommer det ske? Dessvärre är det inte så enkelt att försöka förutse framtiden. Historien visar att människor generellt sett är rätt dåliga på det. Vi har än så länge inte sett några flygande bilar, trots talrika visioner om att de skulle få sitt genombrott inom kort. Samtidigt så var det få som förutspådde IT-revolutionen, eller för den delen upptäckten av antibiotikan. Även flera år efter att HIV kunde hållas i schack trodde de flesta människor att halva världen skulle gå under i pandemin – trots att lösningen redan var här. Nej tyvärr, vi är dåliga på det här.

Borde vi satsa på att förlänga livet?

Vill människor ens ha ett längre liv? Om du frågar allmänheten om detta svarar många nej. Men många ändrar sig om de i stället får frågan om ett längre liv i god hälsa kan vara lockande. Då är det en stor majoritet av befolkningen som gärna vill leva betydligt längre än idag (åtminstone i USA, men det finns ingen anledning att tro att det skiljer sig från hur man tänker i Sverige). Det som skrämmer oss i fråga om att leva längre är nog inte i första hand själva livslängden, utan åldrandet i sig, alltså den allmänna skröpligheten och de medföljande sjukdomarna. Dålig livskvalitet, helt enkelt.

Så givetvis ska vi satsa på att bekämpa åldrandet. Faktiskt gör vi redan det idag genom att vi forskar om åldersrelaterade sjukdomar. Men forskningspengarna skulle nog kunna användas bättre om man siktade på åldrandet direkt. Ett sätt att stödja en sådan utveckling är att stödja forskningen hos SENS. Gör gärna det! Skicka mig ett meddelande om du har några frågor om detta!